Malins blogg

Igår fick jag träffa Habos nya volontär. Hon kom hit för att titta på kyrkan och lägenheten. Jag fick visa henne var hon ska bo (alltså hemma hos mig) och babblade på en massa saker om boendet. Hehe. Jag undrar vad hon tyckte om mig egentligen. Jag fick inte riktigt något intryck av henne eftersom det nästan bara var jag som pratade, men hon är säkert trevlig. Det känns iaf lite konstigt att veta precis vem som ska ta över efter mig... Det fick mig ännu mer att inse hur kort tid jag har kvar här. Det är väldigt skumt, och jag har fortfarande inget jobb till sommaren... Illa.

Idag har jag varit väldigt initiativrik och hittat på en arbetsuppgift åt mig själv. Mest var det ju för att slippa Öppna förskolan (som jag nu aldrig mer behöver vara med på eftersom nästa vecka är sista veckan de har öppet), men jag tror att de kommer bli nöjda över det jag gjorde. Jag sammanställde nämligen en lista över alla våra konfirmanders Gudstjänstbesök. När de går på Gudstjäns fyller de i en lapp som de sedan lägger i en plastficka med sitt namn på, och den plastfickan ligger i en mapp med gruppens namn på. Ja, vi har många konfirmander. Men iaf, när lapparna bara ligger så där är det väldigt svårt att hålla reda på hur många Gudstjänster de har varit på. Så nu har jag räknat och skrivit hela morgonen. Detta gör det mycket lättare att se vilka vi ska skälla på för att de inte varit på en enda Gudstjänst än! De har ju iofs hela sommaren på sig, men ändå.

Jaja. Nu ska jag snart gå hem och äta lunch. Ikväll har vi gemensam ungdomsgrupp med alla kyrkor, så vi ska visst planera hela eftermiddagen. Skoj nu när det äntligen är tillräckligt fint väder för att ligga ute och sola. ^^ Men men, sånt är livet. Hoppas bara att solen stannar till imorgon med. I så fall ska jag ligga hela dagen och pressa. Mums. På söndag bär det av. Wie! =) Och jag har bara 11 dagar kvar i Habo!

Adjö mina kära, och ta till vara på solen.

Idag har jag varit väldigt huslig av mig. Jag har diskat (och inte lämnat kvar något till imorgon som jag alltid gör), tvättat och lagat sex par strumpor. Sen har jag pusslat lite grann på mitt 1000-bitarspussel. Det är kanske inte direkt husligt, men jag måste göra det innan jag flyttar. Vill inte lägga tillbaka det i lådan innan jag är färdig. (Ja, jag är lite töntig, men det vet vi väl redan?) Det är ju bara 13 dagar kvar nu, så jag får skynda mig. Har typ 200 bitar kvar.
Imorgon jobbar jag iaf lite mer. Resten av dagarna denna veckan också. Det är bra för då går tiden inte så långsamt. Jag börjar iofs bli riktigt duktig på att göra ingenting. Hade väl velat vara bättre på något annat istället, men what ever.

Nej nu vet jag inte var jag ska skriva mer. Hej då.

Tänkte bara tala om att jag kom in på Hjälmareds folkhögskola! Så nu vet jag vad jag ska göra till hösten. Det känns verkligen bra. Medie- och informationslinjen Here I Come! Hihi. =)

Det har hunnit hända en del sen jag skrev sist. Min vistelse i Gbg var verkligen underbar! Jag älskar min stad och min kyrka hemma. Inte för att jag tycker illa om Habo och S:t Johannes, men jag saknar verkligen lovsång när jag är här. Sen saknar jag att vara en del av shargongen. På något sätt kan jag inte helt vara mig själv här. Bara en sån fånig sak som att folket här inte kramar varandra när de träffas. Iaf inte så som vi gör hemma. Och om jag skulle peta någon i magen här tycker den personen bara att jag är konstig. Jag skulle definitivt inte kunna nypa någon i rumpan, sånt jag bara gör på skoj. Ja, jag är nog rätt barnslig, men det är väl inget fel med det?

Av de här anledningarna, att jag riktigt kan vara mig själv (iaf inte hela, knasiga, mig) här, så ska det bli skönt att flytta tillbaka hem. Det är inte alls långt kvar nu. Nu på lördag är det exakt en månad tills jag flyttar hem. Och då ska jag vara en vecka i Berlin och en vecka i Taizé med. Jag har bara 15 dagar kvar här i Habo. Det är ju nästan ingenting! (För den som undrar hur jag fick ihop det där så ska jag vara fyra dagar hemma i Gbg med, pga LM's student).

Självklart kommer det också att bli sorgligt att flytta. Jag har fått ett liv här, och även några vänner. Många av dessa människorna jag har träffat detta året kommer jag aldrig mer att se i mitt liv. Det är en mycket konstig tanke. Tex hann jag inte säga hej då till mina barnkörbarn som jag har börjat lära känna lite mer nu när de haft sin musikal. Jag fick förrästen hoppa in som berättare idag för att den tjejen var sjuk. Men jag kommer faktiskt att sakna dem. Jag har nog lärt mig att tycka om barn ibland, om jag lär känna dem först. Det trodde ni aldrig att jag skulle kunna säga va?

Nej nu får jag nog ta och sluta. Ska försöka söka ett jobb till sommaren... Det känns rätt hopplöst så om någon har ett jobb att skänka till en fattig blivande student är jag villig att ta det. Hehe. So long.

Hela denna veckan är det jubileum hemma i Björkekärr. Självklart vill ju jag också vara med och fira, så jag åker hem ikväll för att vara med på den stora ungdomskvällen imorgon.


Det ska verkligen bli roligt att få vara med på detta! Det hade också vara roligt att få se så många som möjligt som man känner. Hihi. Nu har jag nog gjort reklam för det här på alla sätt jag kan komma på. Hoppas att någon nappar iaf. :P

Jaja. Så var det med det. Nu ska jag gå till kyrkan och tala om skapelsen med mina konfirmander. Och det ska väl inte vara så svårt en sån här fin dag när det bara räcker att gå ut för att man ska kunna se Gud. Kram.

Jag har haft en asgo helg! =) Det var verkligen jättehärligt att vara på läger. Jag känner mig så hemma där. Det är som att resten av världen typ försvinner och allt bara är jättebra. Jag älskar det. Så roligt att träffa så många man tycker om på samma ställe med.

I lördags kom ju Habo ungdomskör till Gbg med. Vi gick och åt på Pizza Hut och sen hängde vi på vårt hotell. Kändes lite skumt att sova på hotell i sin egen stad. Det lär ju aldrig hända igen... Hehe. Igår sjöng vi iaf i Björkekärr. När vi övade lät det verkligen helt hemskt, men jag tror nog att det blev bättre sen. Gick på Liseberg typ resten av dagen. Det var ganska kul fast vi bara åkte Flumeride. (Eller The Flumeride, som jag kom på att det borde heta istället för Flumeriden som alla Habobor sa. :P)

20.02 tog vi tåget hem till Habo. Måste säga att det var mycket roligare att åka tåg nu när jag hade sällskap. Speciellt mycket roligare än min resa till Gbg i torsdags när jag vi stå hela vägen från Falköping... Hoppas att jag slipper det i framtiden.

Nu ska jag försöka bli frisk, känner mig sjuk och febrig. Men till helgen kommer jag hem igen. =) Då ska jag definitivt vara frisk. So long.

En trevlig Kristi himmelfärdsdag önskar jag er alla! (Just i år är det ganska lustigt att se vad folk kallar denna dagen, 1 maj eller Kristi flax. För mig var det helt självklart det andra alternativet, men så jobbar jag ju i kyrkan också.) (Oj det blev en lång parentes)

Tänkte bara tala om för alla att idag åker jag tåget till Gbg. Sen åker jag bil ut till Enandergården! Det ska verkligen bli roligt. Var så längesen jag var på läger med alla goa människor som är där. =)

Iaf, på lördag åker jag tillbaka till Gbg och möter min kör från Habo. Vi har körresa i helgen. Hehe. På söndag morgon kl 10.00 sjunger vi på Gudstjänsten i Björkekärrs kyrka. Du som läser detta är hemskt välkommen att komma och lyssna.

Det var allt jag ville säga. Så ha nu en fin helg och ett fint liv tills vi ses igen. (Vilket förmodligen skulle kunna bli på måndag). Puss bajs.

Hittade den här listan på Emelies blogg och insåg att jag inte har gjort alls många såna här. Det är nog dags nu. Du kan ju följa mitt exempel om du har lust.

Tre namn du går under:
1. Malin 
2. Trasdockan (Alexandra, Frida och jag)
3. Malle ^^ (För att glädja mina före detta klasskompisar som brukade använda detta sjukt fula smeknamn.

Tre saker som skrämmer dig:
1. Ensamhet, en viss sort.
2. Framtiden, eftersom jag inte vet något om vad jag ska göra med mitt liv.
3. Hur lätt det kan vara att tappa kontakt med människor som betyder massor.

Tre saker du har på dig:
1. Jeans (för en gångs skull har jag inte kjol!)
2. Vitt linne
3. Strumpor med hjärtan på och hål i.

Tre av dina favoritlåtar just nu:
1. Wonderful World - James Morrison
2. Your Smile is a Drug - Patrick Park
3. She's Only Happy in the Sun - Ben Harper

Tre sanningar om dig:
1. Jag har svårt för att vara ensam utan att ha något att göra.
2. Jag är pedantisk och lat, ingen bra kombination.
3. Jag har svårt för att inte berätta för mycket saker om mig själv för folk.

Tre av dina intressen:
1. Sjunga
2. Umgås med vänner
3. Vara i kyrkan, om det nu kan räknas som intresse.

Tre saker du verkligen vill ha:
1. Sommar och sol, och gärna en solbränna
2. Ett sommarjobb skulle sitta fint.
3. Massa nya sommarkläder, helst från Gina Tricot.

Jag vaknade vid halv sex i lördags av att jag hade jättejätteont i magen. Lite så där på höger sida så att jag började tro att det var blindtarmen. När det inte slutade att göra ont så ringde jag hem och pappa sa till mig att ringa 112. Så det gjorde jag, för första gången i mitt liv. De skickade en ambulans som jag fick åka in till sjukhuset med. Det har jag heller aldrig gjort förut. Väl där blev jag undersökt och fick vänta i några timmar innan läkaren kunde konstatera att det troligtvis var njursten jag hade. Så då äntligen fick jag smärtstillande. Tre sprutor fick jag. Först en som höll ett tag, sen en annan efter att den första slutat verka och sen en tredje eftersom den andra inte hjälpte. Den tredje var nog väldigt stark för jag blev helt snurrig och pratade massa strunt. Det som var tur med det hela var iaf att mamma och pappa kom till sjukhuset, för de skulle komma och hälsa på mig i helgen. Så jag slapp vara ensam och det var jätteskönt.

Först tänkte de skicka hem mig efter den andra sprutan, men när den inte hjälpte bestämde de sig för att låta mig stanna kvar och göra en akutröntgen för att bli helt säkra på att jag hade en sten. Så då blev jag röntgad, även det för första gången i mitt liv. Sen hamnade jag på ett rum där jag sen också fick sova. Första gången jag har övernattat på sjukhus. Hade dropp och så för jag fick inte äta på hela dagen och när jag väl fick det så kunde jag inte behålla maten. Inte så roligt. Det blev en väldigt orolig natt med inte alls mycket sömn. Blev väckt kl sex för att jag skulle ta tempen och sen halvsov jag bara någon timma till innan frukost och så. Vid tiotiden blev jag iaf utskriven även om Stena (min lilla njursten) inte hade kommit ut än. Så nu ska jag gå och hoppas på att hon kommer ut inom två veckor. Då ska jag tillbaka till sjukhuset och om hon inte är borta då måste de nog spränga henne med hjälp av ultraljud. Men det är nog inte så läskigt som det låter, hoppas jag.

Något roligt med det här är iaf att jag har fått en medicin som ska utvidga min urinledare (så att Stena lätter lämnare min njure) och denna medicinen är egentligen till för prostatabesvär. :P Kvinnan i kassan på apoteket kollade konstigt på mig när jag gav henne receptet. Hehe. Jag har också fått medicin som jag kan ta om jag får ont igen. Så det ska nog lösa sig till slut. Men helgen var inge rolig och jag är fortfarande väldigt trött. Njursten gör fruktansvärt ont och det är inget jag önskar någon annan. Hoppas jag slipper få en till i framtiden och hoppas att Stena kommer ut snart.

Nu har ni fått en detaljerad redogörelse för min sjukhusvistelse. Spännande va?

Innan kunde jag verkligen skriva ett inlägg varje dag och jag hade alltid något att säga... Nu är det som att jag har glömt hur man gör... Beror det på att det inte händer något spännande i mitt liv? Jag gör ju typ samma saker varje dag på jobbet... Men ändå. Lite tankar måste jag väl ha? Kanske är det för att jag tittar för mycket på Vänner... Men det är så skönt att ha något som sällskap när man äter och så... Jaja.

Härromdagen var jag lite trött på mitt jobb... Trött på att ha så mycket dötid när jag är där (även när jag inte är där då men...) och trött på att jag känner mig onödig... Jag behövs liksom inte. Jag borde skaffa en hamster. Men förhoppningsvis har jag väl gjort lite inverkan i någons liv... De två tjejerna i barnkören sa att de skulle sluta i kyrkan när jag slutar, det tog jag som en komplimang. Jag tror de tycker om mig. Hihi. Men det jag menade var att det gör ingen skillnad om jag är med eller inte... Alla mina grupper och allt klarar sig utmärkt utan mig... Iofs är väl det lite meningen med att vara volontär, men det känns lite frustrerande. Det känns dock lite bättre nu och jag trivs ju väldigt bra så...

Relationer människor emellan är svåra. Alla missförstånd som så lätt kan bli eftersom vi alla tänker olika och är så väldigt olika. Men det är ju det som är det fina, alla människor är unika. Jag har det hellre som vi har det nu, att man hamnar i konflikter och så ibland, än att alla bara tycker likadant. Det vore verkligen förskräckligt! Men ibland önskar man bara att det kunde vara lite enklare. Att folk bara kom överräns och så. Världen skulle vara så mycket lättare att leva i då. Jag antar att det ända man kan göra är att se på sig själv och se vad man behöver ändra på. Och också försöka se på alla människor som värdefulla och viktiga trots att det kan vara väldigt svårt. De är ju trots allt skapade efter Guds avbild, det är så lätt att glömma bort det! Så försök komma ihåg det.

Jag tror min gammla känsla är tillbaka. Jag lyckas babbla en massa strunt precis som jag brukade. Jag tror det bara handlar om att börja, sen kommer jag igång och kan skriva nästan hur mycket som helst. :P I helgen kommer mamma och pappa hit. Det ska bli mysigt. De ska börja ta med sig lite saker hem som jag inte kommer behöva resten av tiden... Det känns lite konstigt. Tänker på det som Alexandra skrev. Avskeden här kommer bli väldigt sorgliga. Men ännu är det mycket tid kvar och en hel massa saker som ska göras. Dessutom ska jag ju vara med på konfalägret i sommar, utanför volontäråret liksom. Och så kanske jag kommer tillbaka i september och är med och sjunger Elvis på konserthuset. Det hade varit sjukt kul.

Nej nu tror jag allt jag måste sluta. Min lilla blogg klarar inte av så här mycket på en gång efter en lång period med bara ett litet inlägg ibland... :P För övrigt skulle inte en kommentar då och då skada mig. Bara så ni vet.

I lördags anlände mitt besök. Monica och Nadia var planerade att komma, men ur bilen stiger även Alexandra och jag blev jätteglad! Vi hade pratat lite lätt om att hon kanske skulle följa med, men hon lyckades faktiskt lura mig att hon inte skulle komma. Hihi. Vi började dagen med att andra Monica (som bor här i Habo och som jag bodde hos de första två veckorna här) kom på fika. Hon och Monica känner varandra. Så vi fikade och roade oss med att titta på lilla söta Minea som gick omkring och rotade i min papperskorg. :P Sen tog vi oss en promenad i Habo. Jag visade dem kyrkan och centrum och lite så. Sen blev det mat och spela hela kvällen. Mycket mysigt. Förrästen det blev en promenad till. Monica och Alexandra ville få fler steg på sina stegräknare för de har en tävling på jobbet. Hehe.

Söndagen bestod av kyrkbesök, lunch i Jönköping (som förövrigt är helt dött på söndagar, typ ingenting var öppet!) och en tur förbi Habo kyrka. Sedan var de tvungna att åka hem. Jag hade iaf jättetrevligt hela helgen och är så glad att ni kom! Jag hoppas att folk vet att de är välkomna nästan när som helst. (När jag inte är i Gbg eller jobbet. :P)

Min lediga måndag har som vanligt bestått i att göra ingenting. Jag gick upp tidigt för att två små tjejer i en av våra barnkörer (de är hela kören, för inga andra är med, men ändå.) ville komma och hälsa på mig på sin håltimma som råkade börja vid typ halv elva... Tidigt! Hehe. Men sen de gick har jag typ bara ätit och hängt vid tv:n... Vädret har varit väldigt konstigt, regn och sol om vartannat så jag vågade inte gå ut med risken att bli genomblöt. Ska nog roa mig lite nu med att sortera alla mina noter från mina tre år på gymnasiet. (Ja, jag tog hit dem + en pärm med abc-register för att kunna göra detta när jag fick tråkigt, och ja, jag tycker faktiskt att det ska bli kul.) Sen kanske jag pusslar lite till. Måste bli klar med pusslet innan jag flyttar härifrån för att med gott samvete kunna lägga ner det i lådan igen. Ja, jag är lite knäpp. :P

Jag återkommer en annan dag när något annat spännande har hänt. Så länge kan ni ju ta er en titt på bilder från helgen på min bilddagbok. Enjoy.

(Inlägg skrivet och vad jag trodde publicerat (ja, uppenbarligen inte då men) i fredags. Lägger upp det ändå för jag la faktiskt ner tid på att skriva det...)

Oj oj, jag skriver blogg två dagar i rad. Det var längesen det hände nu... Fast idag är det ju bara för att jag inte har något annat att göra. Sitter på jobbet och är uttråkade. Fattar inte varför jag måste vara här på fredag förmiddag... Men om jag inte var det skulle jag säkert behöva jobba måndagar och det vill jag inte. Räknade just att jag har sex fredagar kvar tills jag slutar. Kanske borde ta upp det med min handledare... Får se hur det blir det med.

Solen lyser och det är härligt. Det hade ju kunnat vara lite varmare, men förhoppningsvis är våren här för att stanna iaf. Om det kommer mer snö nu så kommer jag gråta, på riktigt. En som jobbar här har nyss kommit hem från en solsemester och är sjukt brun. Jag är avundsjuk. Jag måste få komma iväg utomlands i sommar. Jag klarar inte att vara en hel lång grå höst/vinter i Sverige annars. Vår sommar här duger ju tyvärr inte... Min enda planerade resa hittills är Taizé. Det ska iofs bli jätteskoj, men inget sola och bada där direkt. Nej jag måste ta tag i planerandet så fort jag vet hur min sommar ser ut. Jag hoppas fortfarande att jag kan få jobb någonstans....

Dagen idag är rätt planerad. Så fort jag känner att jag har suttit här tillräckligt länge ska jag gå och hämta ut mitt nya ID-kort på banken. Jag vet att bilden är jätteful, så det blir la så där trevligt... Sen tar jag en sväng förbi ICA när jag ändå är i centrum. (Haha Habo är så mobbat.) När jag kommer hem blir det städa som gäller. Måste diska massa diska också... Fattar inte varför jag alltid samlar disken på hög. Ikväll på ungdomsgruppen är det lovsångsmässa och film. Det känns som jag ser på film jämt på jobbet, i onsdags var det två st. Jaja, det blir nog trevligt ändå.

Nej nu kan jag faktiskt gå strax utan att ha dåligt samvete. Tidig lunch kallas det så här dags. :P

Jag förstår inte riktigt hur det där gick till... Det hände så snabbt att jag inte hann reagera. Nu sitter jag här med den där välbekanta känslan och det är rätt trevligt... Men nej! Det går inte, så det blir inge med det. Punkt.

Idag har jag pratat skapelsen med mina konfirmander. Fick en grupp på bara fyra stycken. Det var intressant och de hade en del smarta frågor. Jag vet inte om jag kanske är rätt person att svara på dem, men jag hoppas att de tyckte att det jag sa lätt vettigt. Jag vill ju så gärna få dem att tro. Det är verkligen svårt att vara konfaledare, för det man säger kan ju faktiskt göra skilland. Jaja, dagens tanke om konfirmation.

Fick lyssna till en liten gubbe som pratade om rymden imorse på Öppet hus. Jag tyckte lite synd om honom för han brinner verkligen för ämnet och kunde hur mycket som helst, men han pratade så länge att jag tror att väldigt många slutade lyssna. Några började till och med prata med varandra. Det som är dumt är att gamla inte kan viska, för då hör de ju inte! De kanske till och med tror att de pratar tyst, fast de verkligen inte gör det. Jag menar, jag hade lätt kunnat sittade där och prata med någon i min ålder utan att den lilla gubben märkte det, men nu måste han nästan ha hört det och jag tyckte synd om honom. Fast jag måste erkänna att det var rätt trist... Stackarn!

Till helgen får jag besök och det ska bli jättekul! Tills dess måste jag verkligen städa för det ser för illa ut här alltså. Egentligen vill jag inte bo så här, men jag är samtidigt så lat och har ont i huvudet mycket av tiden jag är hemma... Jag skulle behöva en städhjälp. :P Jaja, det ordnar sig, jag kommer ju ta tag i det förr eller senare, antagligen typ imorgon natt. So long my friends.

Nu ska jag alldeles strax gå och sjunga i kören. Jag vill bara inte att min blogg ska dö. Jag vet inte vad som hänt, men jag kommer aldrig på något bra jag vill skriva nu för tiden. Kanske har jag växt ifrån den, eller också händer det inget av värde i mitt liv.

I lördags åkte jag hem till Gbg. Helt spontant, bara så där. Jag pratade med Rut vid tre kanske och sen tog jag tåget som gick kvar över fyra. Det var härligt att göra något oväntat och härligt att spendera helgen med människor jag bryr mig om. Ifall jag hade stannat här hade jag fått tillbringa den ensam, vilket kan vara ganska trist.

Men igår iaf så blev jag bjuden på middag hem till Susanna. Det var jättetrevligt tycker jag. :) Skönt att folket här tar hand om mig, synd att de har så lite tid.

Nej nu börjar kören och jag vill ju inte komma för sent. Adios!

Tänkte bara tala om för alla som undrar (om det nu var någon som gjorde det) att jag lever. Det ska även min blogg göra snart, så fort jag kommer på vad jag vill skriva. Ska gå hem och äta lunch alldeles strax och sen jobbar jag inte mer förrän ikväll. Vi ska åka på Taizémässa i Jönköping. Det ser jag fram emot.

Alexandra, Mia och Frida jag saknar er! Ni är så fina och jag är så glad att ni bryr er om mig! <3

Okej, jag vet att jag inte har rätt att säga att jag har lov längre, för jag har ju faktiskt inte det, men det struntar jag. Jag tänker fortsätta säga lov. Semester låter så himla vuxet och jag är inte vuxen. Vad än min ålder säger så är jag inte vuxen. Jag behöver fortfarande mina föräldrar och klarar mig inte på långa vägar själv. Så, jag är alltså hemma i Gbg på påsklov. =)

Har inte hunnit träffa jättemycket folk, eftersom de flesta jobbar eller går i skolan. Får ju skylla mig när jag väljer att ha lov när ingen annan har det. :P Men det är iaf skönt att vara ledig. Jag bara slappar och tar det lugnt. Ordnar lite saker nu medans jag är här. Ska fixat ett nytt ID-kort, klippa mig, söka in till en folkhögskola mm. Jag har det iaf bra här hemma.

Nu ska jag åka in till stan och äta middag med Frida som sällskap. Är hungrig och här hemma äter de äcklig mat. Hehe.

Jag har bara en sista sak att tillägga. HATA snö!

Nu sitter jag på jobbet. Jag hade egentligen bara några snabba tankar att dela. För det första: Man ska aldrig ropa hej förrän man har kommit över ån. Flera kvällar i rad nu har det snöat. Det innebär att det inte alls är vår som jag hade hoppats på. Men idag är det fint väder och massa sol så jag får vara glad för det iaf...

Katta är här och hälsar på mig. Just nu är hon hemma hos mig och pluggar eller gör något annat spännande. Hon skulle visst försöka hitta till Ica alldeles ensam för att köpa sig en tandborste. :P Iaf kommer vi nog ha väldigt roligt tillsammans i helgen! =)

Jag har lite grann övergivit msn, Emelie. Det har bara blivit så, men det dröjer nog inte allt för länge tills jag är tillbaka igen. Annars är telefon ett bra alternativ till kontakt för er som saknar mig. Hihi. Men om jag känner mig själv rätt är jag nog iaf tillbaka efter påsk. För då är nog alla vänner-dvd:er slut och jag har inte folk på besök lika ofta och jag är inte hemma i Gbg.

Nej nu ska jag sluta försumma mina arbetsuppgifter. Ska bita i det sura äpplet och gå och tillbringa en ytterst obekväm timme uppe på öppna förskolan. Önska mig lycka till.

Idag har det verkligen känts som vår ute. Solen har lyst här hela dagen och det är helt underbart! Synd bara att det fortfarande är lite för kallt för att jag ska kunna sitta ute, men snart så. Jag ska se till att få en fin solbränna i år. Jag har ju typ en trädgård (det har faktiskt sagt att jag får vara där) och lediga måndagar som skulle kunna ägnas helt åt solning. Det ser jag verkligen fram emot. Jag har ju dessutom en bärbar dator, så jag kan gör andra saker samtidigt om jag blir uttråkad av att bara ligga där...

Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Detta är bara för din skull Alexandra. =) Hehe. Men av någon konstig anledning har jag blivit lite trött på internet... Jag är inte inne på msn alls lika ofta nu och ibland sätter jag bara på datorn för att kunna lyssna på musik. Detta kan iofs bero på att jag har skaffat mig ett nytt beroende. Jag har lånat alla säsonger av vänner av Nadia och nu har jag till och med en dvd-spelare så jag kan titta på det på tv istället för på datorn vilket gör det mycket lättare. Tittar på det ungefär jämt. Internet torkan kan också ha att göra med det faktum att mitt modem lite då och då får för sig att logga ut. Det är väldigt frustrerande och gör att jag ibland bara struntar i det istället. Jaja, nu vet ni iaf hur det ligger till. Det är därför jag har struntat i min blogg längre än vanligt. 

I helgen var mamma och pappa här. Det var väldigt trevligt. Jag tycker om dem! Dessutom lagade de den mesta maten och gjorde mycket av disken så att jag slapp det. Me like. På torsdag kommer Katta hit! Det ska bli jätteroligt! Vi har inte setts sen i påskas. Hon stannar till söndag så vi får mycket tid tillsammans. Det ser jag verkligen fram emot. =) Igår pratade vi i tel i en och en halv timma och vi har fortfarande massa att prata om. Jag tycker om henne!

Idag på min lediga dag har jag faktiskt gjort lite vettiga saker. Jag gick en promenad på en timme i det vackra vädret. Det var härligt att ha solen i ögonen. Jag har saknat solen. Den är min vän och min medicin. Sen städade jag lite bland massa papper och var seriös och organiserad. Det var roligt. (Ja, jag vet jag är lite knäpp, men jag vet också att du tycker om mig ändå).  Har också stekt massa köttbullar som jag nu ska frysa in och äta någon dag när jag är lat och inte orkar laga mat, dvs typ alla dagar när jag har varit på jobbet. :P Har även fyra matlådor sen i helgen, som sagt bra med föräldrabesök.

Nej nu får det vara nog. Nu ska jag sätta bort datorn på laddning, den håller på att dö. Louise ska ringa mig så ska vi prata bort resten av kvällen. En sista sak innan jag går bara. Min älskade, rosa, mobil är inne på lagning. Jag hatar verkligen min gamla mobil och undviker att använda den... Skickar därför mindre sms än vanligt, så ta det inte personligt. Men ring gärna ändå, för det går fortfarande att prata i den, och läsa sms med för den delen. ;) När min nya mobil är frisk ska jag ta igen denna sms-svacka, jag lovar!

See you darlings!

Som kanske ingen har missat fyllde jag år i lördags. Jag har gått över gränsen till den riktiga vuxenvärlden. Känns rätt bra. Dagen var fin trots att den började på sämsta möjliga sätt. Låt mig ta det från början.

Fredagen var en riktig bajsdag. (Bara för att jag har blivit vuxen innebär det inte att jag tänker bete mig som en...) Det hände flera dåliga saker på varandra, men hela tiden visste jag att jag skulle få komma hem på kvällen så därför stod jag ut. När det var dags att gå till kyrkan tog jag min packning och gick ut. Det blåste så mycket att det tog kanske tio minuter extra att ta sig dit. Men jag misströstade inte, för jag skulle ju få komma hem om bara några timmar. Så vi satte oss ner och åt tårta (inte så god, mest massa grädde så jag mådde illa, men vad gör det?). Alla sjöng för mig och jag fick ett pussel i present. Det gjorde mig på bra humör. Det höll dock inte i sig så länge. Kl blev åtta och jag fick sällskap av trevliga människor ut till stationen för att ta tåget hem. Just som tåget ska komma ropar en röst ut i högtalaren: Alla tåg mellan Nässjö och Falköping är tyvärr inställda pga stormen. Så så var det med det. Det var bara att gå tillbaka till kyrkan igen. Inte kom jag hem och jag fick vakna upp alldeles ensam på min tjugoårsdag....

Men sen blev allt genast mycket bättre. Min kära pappa körde 17 mil på lördagsmorgonen för att hämta mig och köra hem mig. Sen hade jag en jättetrevlig dag tillsammans med min familj. Fick en dvd-spelare, en bärbar telefon, en film, en tavla med kort på mig och min syster och en gitarr (som pappa hade tagit hem från sitt jobb) + lite annat smått och gott. Sen åt vi jättegod mat och hade det trevligt. På kvällen kom det några vänner hit och åt tårta. Jag är så tacksam för att ni som kom faktiskt gjorde det. Utgången senare blev kanske lite misslyckad för Haket var "mest en kö, man kommer inte riktigt in". Men vad gör det? Jag hade fina vänner omkring mig och det är huvudsaken. 

Man ska inte ha allt för höga föväntningar på saker och ting för då finns det stor risk att man bli besviken. Bättre då att inte ha så mycket förväntningar och bli posotivt överraskad. Om ni inte har märkt det., så är jag väldigt duktig på att tänka på och bli ledsen för allt negativt och så istället för att fokusera på vad som faktiskt var bra... Men det är väl en sak jag måste jobba på kanske. Det är inget jag behöver bli påmind om av andra iaf. 

Så är mitt liv just nu. Har inte så mycket mer att säga. Åker tillbaka till Habo ikväll. Återkommer säkert med något mer spännande i veckan. So long.   

På lördag går jag in i en ny era av mitt liv. Jag lämnar min barndom bakom mig och byter första siffran i min ålder från 1 till 2. Då kan jag inte längre kalla mig tonåring. Den riktigt stora skillanden, förutom siffrorna som ändras, är väl att jag får handla på systemet. Det är vad som skiljer en tonårning och en vuxen åt. Inte för att jag känner att det berör mig så mycket, jag lär ju inget hänga där varje dag även om vi faktiskt har ett systembolag i Habo(!) Andra vuxna saker har jag ju redan kunnat göra i två år, typ ta körkort och ha internetbank och sånt. Det senare har jag ju faktiskt utnyttjat också, körkort vill jag helst undvika att prata om... Men på det hela taget känns det inte som att det kommer bli någon stor förändring det här med att fylla 20. Fast på ett sätt är det ändå rätt stort och det ska bli väldigt roligt.

Födelsedagen firas hemma i Göteborg hos familjen och vännerna. Ja, jag vet, jag var nyss där, men jag har ju inte själv bestämt när jag ska fylla år. Det kan inte hjälpas. Det finns inte en chans att jag tänkte sitta här alldeles ensam den dagen, så är det bara. Och egentligen är det ju bara mina pengar som blir lidande. Okej, jag är ledig lite grann från UG på fredagkvällen för att få vakna till Ha den äran, men förutom det så missar jag inget annat. Så till helgen blir det alltså massa roligheter i min favortistad! =)

Visst kan man kalla mig modig, men osmart och osmidig och en hel del fler o-ord skulle nog passa in också. Varför gjorde jag det? Har ingen förklaring, det är bara sånt som jag gör. Visst finns det positiva sidor av saken, det har jag egen erfarenhet av, men ingen sådan erfarenhet som jag hade önskat. Mer bara att plåstermetoden verkligen fungerar. Men nu går jag ju omkring och blir galen av nervös väntan. Fjärilarna finner ingen ro utan flyger hit och dit. 

Dagens tips till alla som är sega med att svara. Sluta var det och tänk på stackaren som går runt och väntar och väntar och väntar...