Appropå vänskap

Det är konstigt det där med vänner. Ena studen kan man vara bästa vänner och berätta allt för varandra. Nästa stund har man nästan glömt bort att den andra personen existerar. Allt beror på var i livet vi befinner oss. En människa råkar korsa vår väg och vi delar livet. Sedan helt plötslig befinner man sig på olika ställen, geografiskt eller annat. Självklart är de fortfarande viktiga. De har hjälpt till att forma en till den man är. Men jag blir lite rädd, rädd när jag tänker på hur många vänner jag mist. Såna jag aldrig hör av längre.

Är det så att när man får en pojkvän slutar folk att räkna med en? Slutar folk då automatiskt höra av sig för att de tar för givet att man inte kan? Jag saknar mina vänner. Det känns som att jag har så få nu. Kanske är det för att jag har varit borta från min hemstad i två år, som folk glömmer bort att räkna med mig. Vänner jag haft och grupper jag har tillhört slutar helt enkelt att höra av sig när de ses. Kanske är det för att de inte tycker om mig längre, eller aldrig gjorde? Men så är det inte med alla, det vet jag.

Jag önskar det fanns mer till över till att vårda sina relationer. Jag saknar att ha en bästa vän. En sån där man träffar ofta och pratar med allt om. En sån som blir den första man hör av sig till när något händer. En man kan prata med om allt annat skiter sig. En bästa vän är på ett sätt ett skyddsnät. Man brukar ju säga att pojkar kommer och går, men vänner består. Men om alla mina vänner har gått? Var står jag då om det andra skulle bli fel?

Och har alla mina vänner gått? Finns det inte längre någon som bryr sig om mig och som vill ha mitt sällskap? Innebär det att jag nu måste leta nya vänner? Var hittar jag dem i så fall? I gruppen i skolan, som ju faktiskt bryr sig om mig? I min nya kör där alla relationer just nu bara är väldigt ytliga? Hur gör man?

Vänner, jag saknar er!

Vardagstankar.

En hel sommar har gått och jag har inte gjort något som skulle kunna falla i kategorin vettigt. Jag har gått hemma och varit rastlös en stor del av tiden. Jag har bosatt mig hos Daniel en annan del av tiden. Och vi gör då inget vettigt, utan tillbringar oftast stora delar av dagen inomhus med att läsa Rocky. Jaja. Så kan det gå. Man kan se det som att jag har vilat upp mig inför tre års studier. 

För snart börjar allvaret. Jag har till sist bestämt mig att jag faktiskt ska börja plugga religionsvetenskapsprogrammet på GU. Det känns väldigt vuxet och seriöst. Om tre år kommer jag att ha en utbildning och då måste jag skaffa mig ett seriöst jobb. Då duger inte McDonalds eller något annat lika oseriöst. (Jag har iofs aldrig haft ett oseriöst jobb heller typ, men det hör inte hit.) Om jag bara skulle ta och skaffa mig en egen lägenhet skulle jag verkligen vara väldigt vuxen. Näst efter det väntar giftemål, barn, villa, volvo, vovve... Fast jag vill inte ha någon hund, jag kommer troligtvis inte ta körkort än på ett tag och jag vill helst bo i lägenhet. Så det är ju lite skönt iaf. Att veta att man inte kommer bli någon tråkig Svensson. Bröllop och barn får förresten också vänta ett antal år också. Inga planer på att bli så vuxen ännu alltså. 

Iaf, på måndag börja jag. Det ska faktiskt bli jätteroligt. Jag tycker alltid att det är så spännande att få börja i skolan. Ny roliga människor att lära känna, nya fina (dyra!) kursböcker att läsa. Jag har nog alltid varit lite av en nörd och jag tycker det är roligt att lära mig nya saker. 

Jag ser också fram emot vardagen. Äntligen ska man få rutin på livet igen. Inte ligga och lata sig i sängen tills klockan är ett. Verksamheten i kyrkan kommer igång igen och det ska bli kul att få vara en del av den igen. Nu ska jag bara försöka hitta en kör som jag kan vara med i. Om någon har något tips är det välkommet. 

Ja, det var allt jag hade att säga nu. Kanske tar upp ett mer regebundet bloggskrivande nu när jag kommer få en massa nya intryck varje dag. Om någon är intresserad av att läsa alltså. Återstår att se. Adios amigos.   

Oslo

I helgen har jag befunnit mig i Norges huvudstad. Där har jag bara varit en gång tidigare, över dagen i typ sjuan. Nu hälsade jag på Carro som har bestämt sig för att det är en bra plats att bo på. Det blev infyttningsfest och en hel del vandrande på stan. En trevlig liten tripp.

Idag är det bara sex dagar kvar. Jag saknar dig så att det gör ont. Vill inte sakna så mycket och vill inte vara så himla rastlös! Om du har lust att hjälpa mig fördriva tiden är det bara att höra av sig. Skulle vilja åka till Skåne, men pengarna är ett problem. Jag har inga... Typ. Jaja, jag överlever nog. Om det bara att funnits täckning där du är hade det gjort det hela så mycket lättare. Små sms då och då gör väntan uthärdligare. Men inte ens det får jag. Oj vad synd det är om mig. Haha.

Nej nu ska jag läsa Harry Potter. Det brukar kunna få mig att tänka på något annat för en stund.


Feber

Igår blev jag sjuk. Jag hade 38 graders feber. Och det var inte alls längesen jag var sjuk ju. Någon gång i juni var det, för skolan hade iaf slutat. Mycket märkligt. Förr blev jag aldrig sjuk. Jag är inte en sån som har feber. Jaja, idag hade den gått ner och jag känner mig mycket piggare. Tänker trotsa min sjukdom och åka till Gråbo och Natalies party.

Hjälmaredsvänner here I come. :)

Jag tror jag ska skriva lite...

Jag tror jag ska skriva lite blogg. Känns som rätt beslut efter en dag som idag. För mig har den varit mycket påfrestande även om jag inte har gjort ett dugg. Vid tio igårkväll var jag nästan svimfärdig av trötthet. Ändå blev det ingen sömn förrän kl ett. Sen vaknade vi jättetidigt för att gå upp vid halv åtta. Alltså har jag varit trött idag. Så fruktansvärt trött. Och när jag väl öppnade kranen igår har jag inte kunnat slut. Vad som helst kan få mig att börja igen. Jag känner mig känslomässigt störd. Hur länge ska det vara så här? Jag hoppas verkligen att det går över snart, för så här kan man inte hålla på. Så det så.

Daniel åkte till Uppsala idag. Han kommer att vara borta i mer än två veckor. Visst att vi är vana vid att vara ifrån varandra en längre tid, men detta blir längsta tiden och dessutom har veckan som gått varit längsta tiden vi fått vara med varandra. Men det ska nog gå bra. Bara jag hittar saker att sysselsätta mig med så kommer nog tiden att gå fort. För jag ska ju inte segla med mina vänner eller åka på läger. Men någon slags semesterresa tänker jag fixa. Om det blir sista minuten eller Oslo eller något helt annat återstår att se. Mamma och pappa åker iaf bort på tisdag och jag kan alltid fly till Daniels lägenhet om det blir jobbigt att vara hemma. Det gäller att vara positiv. Hej och hå. På lördag blir det fest och återseende av Hjälmaredare jag inte sett sen skolan slutade. Det ska verkligen bli roligt!

Nu ska jag gå och testa mammas nya spikmatta. Sen ska jag kanske ta en promenad. Det kan ju hjälpa att rensa tankarna ibland. Och jag ska sova. Riktigt länge. Ingen kommer få väcka mig. Då blir jag arg. Adjö.

Sommar och sol

Solen lyser utanför mitt fönster och troligtvis är det lika varmt som det var igår. Ändå sitter jag här inne vid min dator. Men det är bara för att jag tar tag i viktiga saker. Jag ringer viktiga telefonsamtal. Först bokade jag en klipptid. Det var viktigt, för jag står inte ut med att mitt hår är så här tjockt, speciellt när det är så varmt. Sen ringde jag Hjälmared för att klaga lite. Jag fick mina intyg från året och mitt namn var felstavat och mitt personnummer fel. Det stod att jag är född -87, vilket jag naturligtvis inte är. Så nu ska de rätta till det, sen får jag nya papper som förhoppningsvis är rätt. Nu har jag bara ett samtal kvar och på det nummret var det upptaget senast jag försökte. Men när jag har lyckats få tag på dem ska jag ut i solen och steka. Gäller att passa på nu när den är framme. Vem vet, resten av sommaren kanske blir kall och regnig, och jag vill hinna få bort lite av mina fläckar. Sommaren är den bästa årstiden för min dumma sjukdom.

Till helgen kommer fina Carro till Gbg. Ska bli roligt att få träffa henne lite grann. Senare i sommar ska jag nog åka till Oslo och hälsa på henne. :) Nästa vecka flyttar Daniel till Göteborg! Det ska bli jätteskönt att inte behöva vara så långt ifrån varandra så mycket.

Jag börjar bli lite smått rastlös av att göra ingenting. Ett jobb hade inte varit fel. Jag ska nog söka några såna senare idag, men det får bli när solen inte längre är framme. Dags att gå ut. So long.

Funderingar en tisdagkväll

Visst är det trevligt att kunna göra precis vad som helst, precis när som helst? Sova hur länge som helst och vara uppe hur länge som helst. Det finns inga krav och inga måsten, ingenting som sätter gränser. Fast det här är inte riktigt sant. Jag har inte råd att göra precis vad jag vill. Jag har inte bara mig själv att ta hänsyn till nu när jag återigen bor under mina föräldrars tak. Men annars så är det bra.

Min största fråga just nu är vad jag ska plugga till hösten. Just nu tänker jag mest att det kommer ordna sig, det finns alltid plast på någon strökurs. Men om alla arbetslösa nyblivna studenter tänker likadant som jag kanske det inte finns någon plats för mig. Fast då får jag helt enkelt välja ett tråkigt ämne som ingen annan vill läsa. Eller också får jag ta ett jobb som jag egentligen verkligen inte vill ha, typ vikarie på dagis eller nåt. Jaja, det är iaf nästan tre månader kvar tills jag verkligen behöver oroa mig för det där. Nu kan jag mer fundera på om jag kanske ska gå och klippa mig imorgon, eller om jag ska åka till Habo på fredag och sånt där.

Det har redan varit lov i en och en halv vecka och vad har jag gjort egentligen? Tiden går så fort, och appropå det så är det två månader på lördag. Och det kan vi fira tillsammans den här gången för på torsdag kommer Daniel. Det innebär att jag bara måste hitta ett sätt att underhålla mig själv på imorgon, sen har jag någon annan som gör det så bra åt mig. Om det är dåligt väder ska jag vara inne och rensa min garderob och om solen lyser ska jag ligga ute på gräset och läsa en bok. Jag hoppas att solen lyser.

Sommarlov

Livet på Hjälmared är slut. Man skulle kunna säga att en era av mitt liv är över. It's the end of life as we know it. Farväl skolan och trygga, skyddade livet. Farväl älskade vänner som jag inte vet när jag får se igen. Alla människor jag levt tätt inpå i ett år kommer återgå till att vara främmlingar i en stad långt bort. Eller nej, inte alla. Många kommer jag bevara nära mitt hjärta och några kommer jag snart att få återse. Alla har vi påverkat varandra även om vi inte ser det. Ni har hjälpt mig att bli en lite bättre version av mig själv. Ju fler bra relationer och sammanhang desto säkrare kan jag bli på mig själv.

Tårarna var nära i fredags, men lyckades aldrig ta sig ut. Trots att det varit ett mitt livs bästa år kan jag inte sörja. Det är meningen att det ska vara så här. Livet är fullt av avslut och det gäller att lära sig hantera det. Jag ska istället vara tacksam för allt jag har lärt mig och varit med om. Tack Hjälmared för ett fantastiskt år!

På fredag tar min lilla syster studenten. Tänk att det var två år sen jag stog där, lycklig som aldrig förr. Fick jag göra om den dagen skulle jag nog faktiskt göra det. Finns få stunder jag har varit så totalt lycklig. Fast det är nog kanske inte sant. Men det var en lycka på ett mycket intensivt sätt och jag log så jag hade ont i kinderna flera dagar efteråt. Jag önskar verkligen Maria samma lycka som jag.

Båda systrarna tar sig nu in en oviss framtid med arbetslöshet och stora frågan med vad vi ska göra av våra liv. Just nu lever jag efter filiosofin att det löser sig. Det är inte alls likt mig, jag tror någon påverkar mig. Första utmaningen blir att överleva sommaren, när vi båda bor hemma, utan jobb. Och en utmaningen kommer det sannerligen bli för mig. Att bo med föräldrarna efter två år hemmifrån kommer bli en pers. Men det ska nog gå bra det också. Allting löser sig. Punkt.

Tentaplugg

Det känns så grymt vuxet att säga att man skriver tenta. Då känns ens studier så mycket på riktigt på något sätt. Jag håller på och skriver på min hemtenta. Sista stora grejen vi har innan skolan tar slut. Ämnet heter Medie- och kommunikationsvetenskapens grunder och är någon slags komplettering för att vi ska få våra 30 högskolepoäng, som vi iofs inte får om vi inte skriver in oss på GU. Men eftersom det ser ut som att det inte blir folkis till hösten är det kanske precis vad jag ska göra. Vi får väl se. Iaf, jag har skrivit klart tre av fyra frågor och till den sista måste jag titta på ett avsnitt Vänner. Det är faktiskt så. Jag ska analysera det enligt genusprespektiv och semiotik. Ska bli spännande att se om jag lyckas med det. Planen är iaf att bli färdig med den idag så jag slipper tänka mer på den.

Fick en mobilräkning idag. Den var på 100 kr mer än vanligt. Lite av pengarna var visserligen smsbiljett på buss, men det mesta var att jag har ringt så grymt många samtal. 93 st för att vara exakt. Jag ringer ju gratis förstås, men det är uppkopplingsavgiften som har höjt räkningen. Sen har jag skickat 1003 gratis sms. Jag älskar mitt mobilabonnemang. Och om någon har missat det tycker jag om att prata i telefon. Men vad gör man när den man vill prata med är 42 mil bort? Då blir det ju telefon helt enkelt.

Ja, detta kan ju alla ta och anteckning i sina intresseböcker. Dags att göra något nyttigt.

1 månad

Sitter just nu i datasalen och väntar på att dramaövningen. Vi övar en hel massa denna veckan. Kan ju iofs vara bra eftersom det är föreställning på tisdag! Det är mycket nu, men det löser sig. Ingen panik. 

En månad idag! Tiden har gått fort, fast det känns samtidigt som vi har känt varandra mycket längre än så. Det kan nog inte bli mycket bättre än så här skulle jag tro. Du gör mig lycklig. 

Nej, nu är jag fett uttråkad. Ska gå till aulan och se om killen vi väntar på har kommit än. Annars går jag och leker på mitt rum. Borde nog gå igenom mitt tal jag ska hålla imorgon. Ja, så säger vi. Adjö.  

Allmänt babbel.

Och regn, regn, regn, föll ner, ner, ner, i stora, stora floden. Idag har det regnat. Både igår morse och idag faktiskt. Men sen sprack det upp på eftermiddagen och det ser ut som att det kan bli likadant idag. Fast jag måste nog vara inne och planera mitt tal. Vill hålla det imorgon så att jag har en sak mindre som hänger över mig. Det är mycket nu. Jag blir stressad och vet inte i vilken ände jag ska börja. Tur att jag har någon ska kan lyssna på min hysteri och förklara för mig att det inte är hela världen. Skolan är inte livsviktig. Inte denna skolan jag går nu iaf. Skönt att tänka på när paniken smyger sig på.

Som så många gånger förr sitter jag i mitt klassrum och väntar på lunch. Pojkar spelar CS och skriker fula ord när de blir arga. Jag har sagt det tidigare, men det är helt obegripligt för mig hur det kan vara kul...

Efter lunch ska jag ta tag i ett stressmoment, nämligen att lära mig repliker till vår dramaföreställning. Ibland undrar jag varför jag bestämde mig för att vara med, men när jag väl kan allt och står där på scenen kommer jag att ha askul, jag vet det. Så det är bara att bita ihop och nöta in orden. Tur att vi har världens bästa dramalärare som är så grymt engagerad och pepper en till tusen.

Jag ser fram emot fredag. Det kommer bli hur mysigt som helst och jag är lyckligast i världen. På lördag blir det Gbg och middag med min familj. Ser fram emot det också faktiskt. Jag tror att de kommer att tycka om honom och hoppas att han kommer tycka om dem. Söndag måste bjuda på fint väder, för då blir det mys i Slottskogen. Jag har inte varit där och tittat på djuren sen morfar tog dit mig och Maria när vi var små. Det ska bli roligt.

Det här blev ju en liten uppdatering av mitt liv. Det är bara en månad kvar i skolan. Sen är det sommarlov, och en så länge är jag arbetslös. Det suger, men allting ordnar sig till slut. Jag får ju iaf 4000 tillbaka på skatten, det är alltid något. 
Take care och använd paraply om du vill undvika att bli blöt när du går ut. (Och röda gummistövlar med stjärnor på.)

Finhelg

I onsdags tog jag tåget till Sthlm. Jag kan inte hjälpa det, men jag tycker inte om Sthlm! Kan det bero på deras fula dialekt, störiga hammarbyfans som skriker och gapar på tunnelbanan, eller dryga busschaufförer som inte förklarar vart man ska gå av? Ja, inte vet jag, men en sak är säker. Jag tänker aldrig bosätta mig på baksidan. (Om vi inte skulle hamna i Uppsala, men det räknas inte)

Det är för övrigt inte en chans att det blir Sthlm till hösten, för jag kommer inte in på Kaggeholm. Antagningsprovet gick åt skogen, men jag fick en dålig känsla när jag var där, så det är inget jag sörjer. Är på reservplats på Glimåkra, så kanske blir det inte alls musik på folkhögskola till hösten. Då blir det något annat. Vad är ännu oklart.

Efter katastrofdagen i Sveriges sämsta stad så fick jag åka första klass på tåget till Uppsala. En snäll man (som iofs fick det att låta som världens uppoffring) lät mig gå före i biljettkön på T-centralen så att jag precis hann med tåget. I Uppsala mötes jag av fint väder, en hel del lulliga människor och en stor, mysig kram. Helgen spenderades tillsammans med Daniel. Har haft det hur bra som helst och längtar redan tillbaka.

Nu är det visst lunch. Måste gå, för folket tjatar på mig. Hej då.

skriv något här.

Jag är trött. Man blir det av att inte sova tillräckligt på nätterna. Det har jag räknat ut alldeles själv, för jag är så himla smart. Pratar man i telefon istället för att sova får man skylla sig själv. Men jag pratar hellre i telefon och är trött än struntar i att prata och är pigg. För varför vara pigg? Jag kan sova i himlen sen.

Jag längtar. Ibland kan det vara trevligt att gå runt och få längta lite. Men snart räcker det. Jag vill att det ska vara fredag nu! Jag känner längtan rent fysikt. Det saknas något. Så är det.

Snart mat. Jag är lite hungrig så det blir bra. Sen är det nog dramaövning en stor del av eftermiddagen. Om inte ska jag gå och lägga mig en stund. Gött att få sluta skolan kl tolv. Det är fett najs.

Slut på tråkinlägget. Hej då.

Jag tycker om dig

En helt vanlig söndag...

Sitter i infosalen och lyssnar till Tomas dumma dataspel. Hur kul kan det vara att döda gubbar i ett spel, jag förstår inte?! På söndagar händer det inte så mycket här på skolan. Fram till lunch är det typ helt dött dessutom, för folk sover så länge. Själv vaknade jag jättetidigt, men lyckades somna om. Sen när jag gick upp vid elva så bokade jag biljetter till Glimåkra. Imorgon är det intagningsprov. Borde kanske egentligen öva på mina sånger, men det känns som att jag kan dem. På hemvägen är det väntetid i Hässleholm och jag får träffa älsklingsalexandra! Hurra! Det gör hela resa mycket mer värd alla pengar det kostar att åka tåg. 

Annars idag blir det en promenad, eller möjligtvis en cykeltur, till Maxi. Måste hämta ut biljetterna och det kan vara bra att ha lite annat pålägg till sina mackor än chokladkräm. Tio minuter kvar till lunch. Jag är jättehungrig! 

Jag undrar lite smått om det är någon som läser min blogg, men annars skriver jag väl för min egen skull. Det kan väl vara bra det med. Snart är det fredag. Det ska bli mycket trevligt. Hoppas det blir fint väder så vi kan vara ute med. Men vi klarar oss nog även om det regnar. Alltid finns det något att sysselsätta sig med. 

Har nog inget mer att säga. Adjödå.    

Bryta mönster

Jag skulle nog officiellt kunna säga att jag har uppfyllt mitt nyårslöfte. Hurra. Det känns mycket bra och jag är så glad att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.

Idag har vi fått klasströjor. Mycket snygga är de. =)

Dags att gå till gympan. Vill inte, men man kan inte få allt här i livet. Vore hellre någon annanstans. Men inget att göra åt, så då kan jag lika gärna vara positiv. Två veckor är trots allt inte så lång tid.  

Uppdatering

Här med bryter jag min bloggfasta. Det är ju trots allt skärtorsdagen och typ påsk helt enkelt. Någon kanske är intresserad av att veta att jag lever och sånt. Det gör jag. Och livet är härligt.

Det är påsklov och jag är ledig. Jag kan sova hur länge jag vill och slösa bort dagen på hur meningslösa saker jag vill. Skönt. Nu under helgen blir det många gudstjänstbesök. Det tycker jag är trevligt. Jag känner mig hemma i Björkekärr.

Äsch jag har glömt bort hur man gör det här. Får återkomma en annan dag. Men jag är glad och fjärilarna lever och frodas. Trevligt värre, och snart är sommaren här. Kan det bli bättre? Skulle inte tro det. Sol och fjärilar hoppas jag på på söndag. Ja tack.

mittinattenbloggning

Jag hade en liten vag plan på att fasta från Internet nu under fastan. Den planen sprack redan först dagen då jag inte kunde hålla mig ifrån. Dåligt. Men iaf, på något sätt blev det så att jag fastade från att skriva blogg istället. Är kanske lite bra. Eller ja... Nåt sånt. Just nu är det iaf söndag och på söndagar får man bryta fastan. Därför ska jag skriva lite mittinattenblogg.

Ikväll har vi varit på 50-årsfest. Studierektorn hade en sådan här på skolan och bjöd in oss elever att vara med. Vi har dansat loss till dansband i aulan hela kvällen. Det var grymt roligt! Dansa är underskattat och en sjukt bra träningsform. Jag har svettats en hel del med. Höhö. Jag hoppas på flera såna här kvällar, och på torsdag blir det 90-talsfest, och då ska vi dansa hela natten! Dessutom blir det Spice Girls i Små Stjärnorna. Det kommer bli kalas.

Nej nu är det snart dags för sängen. Ska kanske försöka mig upp imorgon till Gudstjänst här på skolan. Är ju faktiskt inte varje söndag det är det, och jag sov en massa natten till idag. Jaja, vi får väl se hur det går med det. Kl är trots allt typ tre. Inte ofta man är vaken så sent här på skolan.

Rock on! (Eller nåt.)

Imorgon är ingen vanlig dag.

Imorgon blir jag ett år äldre än jag är idag. Jag är fortfarande så där barnsligt förtjust i att fylla år. Hela grejen med en hel dag som bara är min och alla vill vara med att fira gör mig glad. Och saker som gör en glad är bra. Det behövs fler såna. Mina vänner gör mig glad. Att få dansa så fult man kan på Gretas dansgolv tillsammans med Carro gör mig glad. Hjälmared gör mig glad. Göteborg gör mig glad (oftast, när det inte är slask. Blä på det). Solen gör mig glad. När man tänker efter så här kan listan bli jättelång. Vad bra. :)

21 år. Är det nu jag borde ha kommit på vad jag vill med mitt liv? Borde jag ha en plan för när saker ska hända och i vilken ordning? Eller är det egentligen bara dumt att ens försöka komma på en sådan plan? Vi rår inte för omständigheterna runt omkring oss och kan inte förutse framtiden hur gärna vi än skulle vilja. Alltså kanske jag borde vara nöjd med att inte ha en aning? Jag får försöka leva här och nu, ta dagen som den kommer. Det är svårt, för jag tycker om att ha kontroll över hela situationer. Fast jag tycker om överraskningar också, och jag är nyfiken på att se vad som kommer hända imorgon och framöver. Optimismen spirar. (Det är bara den lilla haken som kallas pengar som ibland sätter stopp för fria tankar, men äsch, det är ju bara papper med siffror på eller hur?) 

Men jag vet iaf vad jag vill göra nästa år. Jag vill gå Folkhögskola ett år till. Var och vilken linje är lite oklart, men någon slags musik, helst blandat med bibel, är planen. Ska titta mer noga på detta och försöka skicka in ansökningar snart. Sen är det bara att gå på intagningsprover och hoppas på att komma in. Annars finns det nog något annat att sysselsätta sig med. Jag har iaf alltid något att falla tillbaka på och riskerar inte att hamna på gatan om pengafrågan skulle skita sig. Det är jag oerhört tacksam över. Föräldrar är bra att ha. 

Var detta ett lagom vuxet inlägg tro, med lagom vuxna beslut och tankar. Kanske att min blogg kommer att beröra lite mer vuxna ämnen nu framöver, när jag inte kan springa runt och låtsas att jag fortfarande är tonåring längre. (Det har jag kanske inte gjort så mycket, men ändå). Man vet aldrig. Imorgon kanske jag chockar er alla, inklusive mig själv, med ett moget och samhällskritiskt inlägg. Den som lever får se. 

Nu ska jag gå och lägga mig, för att få längta till att vakna upp till Ja må hon leva, eller vilken sång min musikaliska familj nu kan tänkas välja. G   

Dagen efter

Igår var det den där dagen när man ska fira kärleken. Det gjorde inte jag. Lyckades faktiskt hålla mig väldigt neutral till hela jippot. Brukar annars vara en mycket bitter singel denna dag (eller kanske alla dagar?) och skriva bittra blogginlägg. (Läs gärna, det är rätt underhållande ;) höhö.)

Kvällen spenderades iaf med folk jag tycker om på dansgolvet på Gretas. Det var roligt som vanligt. Carro och Nadia, två av mina bästa vänner. Kan det bli bättre?

Imorgon börjar två veckors praktik. Jag börjar bli nervös. Det är liksom på riktigt och jag måste vara glad och trevligt och göra ett gott intryck. Egentligen vill jag vara på skolan och mysa, men man kan inte få allt här i världen.

Äsch, jag har plötsligt ingen motivation till att skriva. Det kändes rätt trist faktiskt. Ska nog sova istället. Sova är bra. God natt.

Sol

Egentligen tänkte jag att mitt nästan inlägg skulle vara argt och gnälligt. Offret för mitt gnäll skulle varit vårt värdelösa väder i vårt land. Som jag sa när jag var tre år: "Dåligt väder idag i detta landet." Men, så var det strålande sol och klarblå himmel i Göteborg idag. Jag blev lycklig. Därför tar jag tillbaka min klagan och sparar den till en annan dag, en dag när det regnar eller något annat lika otrevligt.

Solen är något av det bästa jag vet. Några solstrålar i mitt bleka ansikte kan få mig att gå från deprimerad till superglad på bara några sekunder. Det finns inget som kan få mig på humör lika bra. Jag frågar mig ofta varför jag bor i Sverige när jag påverkas så mycket som jag gör av vår ständiga avsaknad av sol. Men tänk då hur lycklig jag blir när solen väl är framme. Eller när jag får lov att åka iväg till ett varmt land och bara ligga i solen och ta emot energi och glädje. Hallelujah. (Jag tyckte det kändes rätt att slänga in där.) Visst kan man tycka att vi borde undvika att flyga, när det är en av våra största miljöbovar, och jag får kanske lite dålig samvete som ändå flyger endel. Men samtidigt, när det gör mig så lycklig kan jag istället försöka göra annat för miljön, handla ekologiskt och allt sånt man kan göra. Ska försöka tänka på det. Det är viktigt med miljö och det är viktigt att vi försöker ta hand om jorden. Nu fick jag visst det sagt också.

Ikväll ska jag mysa med en vän. Det är det näst bästa efter solen. Ibland kan det faktiskt vara lika bra som solen till och med.

Tidigare inlägg