tjugo år.

Som kanske ingen har missat fyllde jag år i lördags. Jag har gått över gränsen till den riktiga vuxenvärlden. Känns rätt bra. Dagen var fin trots att den började på sämsta möjliga sätt. Låt mig ta det från början.

Fredagen var en riktig bajsdag. (Bara för att jag har blivit vuxen innebär det inte att jag tänker bete mig som en...) Det hände flera dåliga saker på varandra, men hela tiden visste jag att jag skulle få komma hem på kvällen så därför stod jag ut. När det var dags att gå till kyrkan tog jag min packning och gick ut. Det blåste så mycket att det tog kanske tio minuter extra att ta sig dit. Men jag misströstade inte, för jag skulle ju få komma hem om bara några timmar. Så vi satte oss ner och åt tårta (inte så god, mest massa grädde så jag mådde illa, men vad gör det?). Alla sjöng för mig och jag fick ett pussel i present. Det gjorde mig på bra humör. Det höll dock inte i sig så länge. Kl blev åtta och jag fick sällskap av trevliga människor ut till stationen för att ta tåget hem. Just som tåget ska komma ropar en röst ut i högtalaren: Alla tåg mellan Nässjö och Falköping är tyvärr inställda pga stormen. Så så var det med det. Det var bara att gå tillbaka till kyrkan igen. Inte kom jag hem och jag fick vakna upp alldeles ensam på min tjugoårsdag....

Men sen blev allt genast mycket bättre. Min kära pappa körde 17 mil på lördagsmorgonen för att hämta mig och köra hem mig. Sen hade jag en jättetrevlig dag tillsammans med min familj. Fick en dvd-spelare, en bärbar telefon, en film, en tavla med kort på mig och min syster och en gitarr (som pappa hade tagit hem från sitt jobb) + lite annat smått och gott. Sen åt vi jättegod mat och hade det trevligt. På kvällen kom det några vänner hit och åt tårta. Jag är så tacksam för att ni som kom faktiskt gjorde det. Utgången senare blev kanske lite misslyckad för Haket var "mest en kö, man kommer inte riktigt in". Men vad gör det? Jag hade fina vänner omkring mig och det är huvudsaken. 

Man ska inte ha allt för höga föväntningar på saker och ting för då finns det stor risk att man bli besviken. Bättre då att inte ha så mycket förväntningar och bli posotivt överraskad. Om ni inte har märkt det., så är jag väldigt duktig på att tänka på och bli ledsen för allt negativt och så istället för att fokusera på vad som faktiskt var bra... Men det är väl en sak jag måste jobba på kanske. Det är inget jag behöver bli påmind om av andra iaf. 

Så är mitt liv just nu. Har inte så mycket mer att säga. Åker tillbaka till Habo ikväll. Återkommer säkert med något mer spännande i veckan. So long.   

Kommentarer
Postat av: Louise

Jepps vi har samma problem. Vem har sagt så till dig?!?

haha haket heter det ju. "Man kommer inte riktigt in, om man säger så. Det är mest en kö..."
hehehe

(L)

Postat av: Louise

(>'_')>

2008-03-02 @ 12:30:14
URL: http://www.metrobloggen.se/iakttagelse

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback