Aldrig mera räls!
Hm... De senaste fem inläggen jag har skrivit är det ingen som har kommenterat. Det känns ju kul. :P Jaja, hoppas att folk läsa iaf, för annars känns detta rätt meningslöst.
Men, idag var en glädjens dag. Idag, tisdagen den nittonde augusti, fick jag, Malin Claeson, äntligen ta ut min tandställning! Hurra och hallelujah! Det är så himla gött! Jag har skaffat mig ett tandkrämsreklam-leende. (Nästan iaf.) Så jag är glad, men jag har lite ont i tunga pga min nya tråd jag tydligen måste ha. Men den syns inte så det spelar ingen roll. Shohoo!
Imorgon börjar skolan. Jag är lite smått nervös, men det ska bli väldigt kul. Kommer hem igen till helgen, så sörg mig inte så mycket ännu. Men lite kanske, det gör mig glad. Hihi.
Ta hand om er vänner!
Konfaläger
Nu är jag hemma igen, i mitt älskade Gbg, efter ett mycket intensivt konfaläger. Det var 49 st små Habo-konfirmander plus ganska många ledare. Lägret gick bättre än jag trodde, eftersom jag var mycket opepp på att åka. Har haft ganska roligt ibland, speciellt när vi lekte "Irlänsk julafton". Det är verkligen en väldigt rolig lek, framför allt att titta på. Konfirmanderna flög åt alla håll efter att ha sprungit tjugo varv runt pinnen. Haha, det var en rolig kväll. Något som inte var lika roligt var nätterna när vi var tvungna att sitta och vakta. Dock blev det aldrig senare än halv två för mig och det är jag mycket tacksam för. Något annat som gör mig arg är grå-tröja-och-blonda-maffian. Fyra tjejer, som i början av lägret var fem, som ser exakt lika dana ut. Vad hände med den femte undrar du? Jo, de andra fyra bestämde sig för att hon inte fick vara med längre och frös henne ute ur sitt "coola" gäng. Högstadiet är en grym tid i ens liv och tjejer kan verkligen vara så elaka! Föraktfulla blickar och himlanden med ögonen borde kunna göra mer ont än slag, eller åtminstonne lika ont. Och det är så mycket svårare att upptäcka den sortens elaka handlingar än fysiskt våld. Men detta är väl oundvikligt, trots att man inte skulle vilja acceptera att det finns.
Mycket annat har också hänt på lägret, men det orkar jag inte dra här, och jag tror inte att någon är speciellt intresserad av att läsa det heller. Däremot är nu min Habo-period av mitt liv helt officiellt slut. Kommer inte jobba där något mer. Blir inte ens att jag åker på konfirmationerna, för det passar helt enkelt inte. Självklart kommer jag att hälsa på, men då bara som besökare. Känns konstigt, men på ett sätt har jag ju redan lämnat det bakom mig. Sakna människor kommer jag nog att göra, men inte något annat. Det är jag helt färdig med nu.
Något annat jag är färdig med är detta inlägget. Ska nämligen åka in till stan nu, så jag hinner inte sitta här och uggla mera. So long my friends.
Mycket annat har också hänt på lägret, men det orkar jag inte dra här, och jag tror inte att någon är speciellt intresserad av att läsa det heller. Däremot är nu min Habo-period av mitt liv helt officiellt slut. Kommer inte jobba där något mer. Blir inte ens att jag åker på konfirmationerna, för det passar helt enkelt inte. Självklart kommer jag att hälsa på, men då bara som besökare. Känns konstigt, men på ett sätt har jag ju redan lämnat det bakom mig. Sakna människor kommer jag nog att göra, men inte något annat. Det är jag helt färdig med nu.
Något annat jag är färdig med är detta inlägget. Ska nämligen åka in till stan nu, så jag hinner inte sitta här och uggla mera. So long my friends.
Hej då.
Idag åker jag till Habo. Kommer hem på torsdag, någon gång på eftermiddagen. Sakna mig! (Och ring mig gärna, för jag kommer nog ha tråkigt emellanåt.)
Sicken kväll!
Den här kvällen, som jag trodde skulle bli så tråkig, slutade väldigt roligt. Nadia ringde när hon slutade jobbet och undrade om vi skulle gå en promenad. Sagt och gjort, vi möttes på torget lite innan elva. Väl där hade Nadia fått för sig att hon ville till Statiol, så vi tänkte ta hennes bil. Vi gick till parkeringen och satte oss i bilen. So far so good. Men den lilla bilen ville inte starta. Det ända som hände var att bilen rullade ut lite från sin ruta. Så fick vi putta tillbaka den igen. Det funkade först inte för att Nadia hade glömt att lägga ur växlen, eller nåt. (Jag kan inget om bilar, eller att köra dem.) Men iaf, bilen kom på plats och allt var frid och fröjd. Så vi stod där och funderade på vad vi skulle hitta på nu. Då kom vi på den briljanta idén att GÅ till statiol. (För den som inte vet tar det typ en halvtimme att gå dit.) Så vi traskar på och har det mycket trevligt. När vi är vid Kaggeledstorget börjar det regna. Ja, det var ju otur, tänkte vi och fortsatte gå. Sen vi preem typ så kom en fet blixt och efter en jätteåskknall! Vi blev jätterädda, skrek högt båda två, tog varandra i handen och sprang några meter. Haha! Det var verkligen roligt. Sen var vi genomblöta. Gick till Statiol, men tog bussen hem. På vägen gick vi och sjöng Let i rain. Passande låt eller hur? Jaja, jag skrattade iaf så att jag fick ont i magen. Sjukt komisk kväll.
Ibland händer det knasiga saker som man kan skratta åt. Det är bra. Nu ska jag sova. God natt.
Ibland händer det knasiga saker som man kan skratta åt. Det är bra. Nu ska jag sova. God natt.
Tråkigt!
Här och nu bestämde jag att det inte blir någon bloggpaus. Inte just nu iaf. Ibland kan det gör mig glad att skriva så varför ta paus från något som kan göra en glad? Så var det med det.
Lägret jag kom hem ifrån igår var mycket händelserikt. Jag måste säga att mina fördomar för SKU försannades ganska mycket, och jag tycker inte allt för bra om präster i Lunds stift. (Okej där drog jag alla över samma kam efter att ha träffat typ två, men ändå.) Det som hände på den där gudstjänsten var verkligen helt ofattbart och bara så sjukt. Jag är faktiskt fortfarande chockad. Jag är inte heller förvånad över att kyrkan har delat sig genom åren. Religion kills, Jesus saves!
Men annars hade jag trevliga dagar. Vi i vårt lovsångsteam kom varandra närmare genom att ena oss mot de andra. Vi har faktiskt kommit förvånandsvärt bra överräns när jag tänker efter. Mycket bra. Nya bekanskaper är alltid kul också, och mysigt var det verkligen. Kul också att få träffa Alexandra några gånger. Som du brukar skriva vännen, jag är inte hel utan dig. Du vet att jag tänker på dig nu och önskar jag var där... <3
Just nu har jag väldigt långtråkigt och är sjukt rastlös. Vill umgås med någon bra människa, men alla är ju upptagna med så mycket annat. Ingen har tid för mig, och de som har tid bor inte här om nu ens de har tid. Det är en väldans tur att det är sommar nu, för annars hade jag så lätt kunnat bli så där höstdeppig och bara sitta och lyssna på sorglig musik, tycka synd om mig själv och gråta. Men det blir inge med det nu. Funderar på om jag ska gå en promenad i min ensamhet. Risken finns att det kan bli rätt deppigt. Kanske ska se en film istället. Varför är alla så upptagna och varför sitter jag själv hemma i fredags kväll??
Jaja, imorgon åker jag till Habo för att på söndag åka på konfaläger. Känner mig inte direkt pepp på det, men det nog förhoppningsvis kul när vi väl kommer dit. Om inte annat är det bara fem dagar och jag får betalt. Kommer hem igen på torsdag och då har jag bara fem dagar innan skolan börjar. Så den helgen förväntar jag mig att folk ska vilja träffa mig. Sen blir det ju flytt till A-sås. Börjar den 20:e om någon skulle undra. Men det är ju inte som att jag ska flytta till världens ende, det är ju nära hem så jag lär väl hänga en del i Gbg ändå kan jag tro, iaf i kyrkan.
Kommer bara på mer och mer jag skulle kunna skriva om, men jag har faktiskt ingen lust. Det här inlägget börjar redan bli tråkigt och för långt, så nu säger jag adjö för ikväll. Puss och kram skumbanan, kids.
Paus?
Jag funderar på att ta en paus från min blogg ett tag. Inte så att jag ska lägga ner den helt så klart, det vill jag inte, men kanske sluta skriva ett tag? Anledningen till att denna tanke kom till mig var något Alexandra (<3) skrev på sin blogg (misshardass.blogspot.com), att skrivandet och det tar upp för mycket tid. Vi har nog båda på något sätt blivit beroende och det är nog inte så bra. Detta med blogg är nog väldigt dubbelt. Visst är det roligt att hänga med i folks liv och låta dem veta vad som händer mig, men hade det inte varit roligare att tex prata i tel eller bäst av allt träffas på riktigt? Nu är ju detta inte alltid möjligt, tex skulle jag nog inte ha råd att ringa till Katta i USA och prata med henne någon längre stund. Men då finns ju mail som är en mycket mer personlig kommunikationsform. (Appropå kommunikation började jag igår läsa lite grann i en av mina skolböcker, "kommunikation är mer än bara ord", och den verkar väldigt spännande. Ska bli kul att få läsa kursen vi ska ha den boken i.)
Åter till ämnet. Ska jag fasta från bloggar överhuvudtaget ett tag kanske? Ska vi göra det tillsammans Alexandra? Dock får jag en naturlig paus nu på lördag med tanke på att jag åker bort, på Svenska Kyrkans Riksmöte, men kanske borde fortsätta med den ett tag till efter att jag kommit hem? Attans att det inte är fastetid nu. ;) Jaja, detta tål att tänkas på lite till. Vad tycker du som läser?
Åter till ämnet. Ska jag fasta från bloggar överhuvudtaget ett tag kanske? Ska vi göra det tillsammans Alexandra? Dock får jag en naturlig paus nu på lördag med tanke på att jag åker bort, på Svenska Kyrkans Riksmöte, men kanske borde fortsätta med den ett tag till efter att jag kommit hem? Attans att det inte är fastetid nu. ;) Jaja, detta tål att tänkas på lite till. Vad tycker du som läser?
Nytt kaos
Idag kom mamma och pappa hem igen från Holmsund och farmor. De har faktiskt varit borta ganska länge och jag har inte varit hemma samtidigt som dem mer än några dagar denna sommaren. Men nu är vi här alla fyra igen i vår lilla, lilla lägenhet. Det är då allt känns lite lagom kaosartat. Vart man en vänder sig är det någon som är där känns det som. Det är nog tur att jag ska åka bort på lördag, för jag tror inte att jag klarar av att bo så här speciellt länge. Iaf tillsammans med min familj som går mig på nerverna lite titt som tätt. Ska inte skriva om hur dåligt jag och Maria kommer överrens ibland... Jaja, jag överlever nog. Flyttar ju snart till min skola. Och appropå det så fick jag idag tre av mina skolböcker. Det är faktiskt jätteroligt och jag ser fram emot att börja plugga igen! Du som fortfarande går i gymnasiet förstår nog inte hur jag kan tycka det, men vänta några år bara. Den 20:e börjar jag, så det är inte ens en månad kvar nu. Party.
Kusinerna åkte hem i förrgår och jag saknar dem. Det var jättekul att de var här! Hoppas att det inte dröjer två år tills vi ses nästa gång.
Igår var jag vid havet och badade. Andra badet för i år i Sverige och första i svenska havet. Lite skumt ändå med tanke på hur fint väder det varit de senaste dagarna. Borde ha passat på att bada mer... Men jag hoppas att vädret håller i sig så att det blir fler badtillfällen.
På lördag åker jag till Kristianstad. Åker dit med Björkekärrs lovsångsteam för att sjunga. Allt är betalt för oss och vi behöver inte ens delta i grejer om vi inte vill. Ska bli sjukt soft. Kommer även att få träffa älskade Alexandra någon dag och det ska bli jättekul! :D Vi har bestämt att vi ska försöka ha en dag på stranden där. Mycket mysigt. Hade också velat gå ut tillsammans med henne, men det känns som lite fel tillfälle. Jag får åka ner till Skåne en annan gång så vi kan parta honey! ;)
Det sista jag ska skriva om är en bra hemsida jag har upptäckt. (Ja, den kanske är jättegammal, men den är ny för mig.) Bloggkoll.com heter den. Där kan man bevaka alla bloggar man brukar läsa och när någon har uppdaterat sin blogg så står det där. Hur smidigt som helst. Då behöver man inte gå in på alla bloggar varje dag bara för att upptäcka att de inte har skrivit något nytt. Mycket cred till den som har hittat på den sidan. Tack.
Nej, det är alldeles för fint väder för att jag ska sitta här. Nu ska jag åka och handla tillsammans med pappa som den duktiga dotter jag är. Hej då.
Kusinerna åkte hem i förrgår och jag saknar dem. Det var jättekul att de var här! Hoppas att det inte dröjer två år tills vi ses nästa gång.
Igår var jag vid havet och badade. Andra badet för i år i Sverige och första i svenska havet. Lite skumt ändå med tanke på hur fint väder det varit de senaste dagarna. Borde ha passat på att bada mer... Men jag hoppas att vädret håller i sig så att det blir fler badtillfällen.
På lördag åker jag till Kristianstad. Åker dit med Björkekärrs lovsångsteam för att sjunga. Allt är betalt för oss och vi behöver inte ens delta i grejer om vi inte vill. Ska bli sjukt soft. Kommer även att få träffa älskade Alexandra någon dag och det ska bli jättekul! :D Vi har bestämt att vi ska försöka ha en dag på stranden där. Mycket mysigt. Hade också velat gå ut tillsammans med henne, men det känns som lite fel tillfälle. Jag får åka ner till Skåne en annan gång så vi kan parta honey! ;)
Det sista jag ska skriva om är en bra hemsida jag har upptäckt. (Ja, den kanske är jättegammal, men den är ny för mig.) Bloggkoll.com heter den. Där kan man bevaka alla bloggar man brukar läsa och när någon har uppdaterat sin blogg så står det där. Hur smidigt som helst. Då behöver man inte gå in på alla bloggar varje dag bara för att upptäcka att de inte har skrivit något nytt. Mycket cred till den som har hittat på den sidan. Tack.
Nej, det är alldeles för fint väder för att jag ska sitta här. Nu ska jag åka och handla tillsammans med pappa som den duktiga dotter jag är. Hej då.
En dag på Liseberg
Det var verkligen många, många år sen jag var på Liseberg så där på riktigt. Så som man var när man var yngre. Då var vi där när det öppnade, hade självklart åkpass och gick hem när det stängde. Det är vad jag kallar heldag. Men de senaste åren har det bara inte känts så roligt. Idag var dagen då vi gjorde det igen.
Jag, Maria, Sandra och Rebecca var på Liseberg från typ halv tolv till sju. Inte riktigt så länge som jag kunde vara på den gamla goda tiden, men som sagt jag börjar bli gammal! Iaf, farmor gav oss alla 600 kr var för att vi skulle kunna göra detta. Det ledde alltså till att vi alla fyra hade åkpass och sprang runt i parken och åkte nästan hela dagen. Ibland var vi tvungna att ta paus. Det är så lätt att man mår illa efter två snurra-runt-attraktioner på raken... Men under tiden passade vi på att spela bort en del pengar (framför allt Sandra, innan hon vann sitt lejon på basketkasningen...). Själv vann jag ingenting, utom en fånig nyckelring som jag fick för att jag kom först på ett fem-kampspel med bollar.
Jaja, det jag ville säga var iaf att jag hade en mycket trevlig dag. Det är så roligt att kusinerna är här! När jag står i kön till att åka något riktigt roligt känner jag mig som ett litet förväntasfullt barn igen. Det är väl lite det som är grejen med nöjesparker, att vuxna ska ha ett ställe att gå till där de kan bli barn igen för en dag? Det tror jag verkligen kan behövas ibland och jag hoppas att jag har barnasinnet kvar även i vardagen. Men när jag börjar skämta om bajs med Anna eller Alexandra är det väl ingen som tvivlar på att jag har det, eller hur?
Innan jag slutar kan jag bara säga att jag är stolt över mina kusiner som båda vågade åka saker som de egentligen inte vågade. =) Och till och med jag blev rädd och hispig när vi stod i kön till Spin Rock. Herregud vad den är läskig! Haha. (Något läskigare än så vägrar jag ens överväga att åka, bara så ni vet.) Men roligt var det.
Oj då, nu dör snart datorn så det är dags att sätta den på laddning. Jag måste ändå sova, för imorgon ska vi åka och bada. Good night sweethearts.
Jag, Maria, Sandra och Rebecca var på Liseberg från typ halv tolv till sju. Inte riktigt så länge som jag kunde vara på den gamla goda tiden, men som sagt jag börjar bli gammal! Iaf, farmor gav oss alla 600 kr var för att vi skulle kunna göra detta. Det ledde alltså till att vi alla fyra hade åkpass och sprang runt i parken och åkte nästan hela dagen. Ibland var vi tvungna att ta paus. Det är så lätt att man mår illa efter två snurra-runt-attraktioner på raken... Men under tiden passade vi på att spela bort en del pengar (framför allt Sandra, innan hon vann sitt lejon på basketkasningen...). Själv vann jag ingenting, utom en fånig nyckelring som jag fick för att jag kom först på ett fem-kampspel med bollar.
Jaja, det jag ville säga var iaf att jag hade en mycket trevlig dag. Det är så roligt att kusinerna är här! När jag står i kön till att åka något riktigt roligt känner jag mig som ett litet förväntasfullt barn igen. Det är väl lite det som är grejen med nöjesparker, att vuxna ska ha ett ställe att gå till där de kan bli barn igen för en dag? Det tror jag verkligen kan behövas ibland och jag hoppas att jag har barnasinnet kvar även i vardagen. Men när jag börjar skämta om bajs med Anna eller Alexandra är det väl ingen som tvivlar på att jag har det, eller hur?
Innan jag slutar kan jag bara säga att jag är stolt över mina kusiner som båda vågade åka saker som de egentligen inte vågade. =) Och till och med jag blev rädd och hispig när vi stod i kön till Spin Rock. Herregud vad den är läskig! Haha. (Något läskigare än så vägrar jag ens överväga att åka, bara så ni vet.) Men roligt var det.
Oj då, nu dör snart datorn så det är dags att sätta den på laddning. Jag måste ändå sova, för imorgon ska vi åka och bada. Good night sweethearts.
Äntligen!
Äntligen är sommaren här! Nu skriver jag igen när jag egentligen borde sova, men jag måste bara få lovorda värmen några rader! Min vädervisare jag har lyckats fixa på datorn talar just nu om att det är 21 grader ute. Klockan är 23.54. Förstår ni att det kan vara så varmt så här sent, i Sverige! Haha. Det är underbart och jag älskar det! För oss pessimister som misstänkte att sommaren kanske var slut i maj kommer detta vädret som en mycket glad överraskning, ungefär som ett brev på posten. =)
Så, ut och njut mina vänner. Och vad ni än gör, klaga inte på värmen för då kanske solen blir ledsen och bestämmer sig för att sticka iväg och lysa någon annanstans. Morgondagen kommer tillbringas på Liseberg för min del. Mycket praktiskt att ha flumride så nära till hands en varm dag som den som kommer.
Good night, sleep tight and don't let the bed bugs bit.
Så, ut och njut mina vänner. Och vad ni än gör, klaga inte på värmen för då kanske solen blir ledsen och bestämmer sig för att sticka iväg och lysa någon annanstans. Morgondagen kommer tillbringas på Liseberg för min del. Mycket praktiskt att ha flumride så nära till hands en varm dag som den som kommer.
Good night, sleep tight and don't let the bed bugs bit.
Ps. I Love You
Jag har officiellt hittat tillbaka till mitt forna, bloggskrivande jag. Det är ju faktiskt jätteroligt. Haha. Men det var inte vad detta inlägg skulle handla om.
Istället tänkte jag skriva om en film. En film som har samma namn som detta inlägg, Ps. I Love You. Det är verkligen en bra film. Se den. Men herregud vad jag gråter varje gång jag ser den. Jag har seriöst aldrig gråtit så mycket till en film i hela mitt liv, och jag har ändå sett en del sorgliga filmer. Vet inte varför men jag kan bara inte sluta gråta. För när man väl har gjort det och kanske skrattat lite grann så kommer det alltid något nytt som får tårarna att rinna om igen. Så jag har alltså gråtit ögonen ur mig ikväll tillsammans med Maria och kusinerna. En äkta mysig tjejkväll med personer jag älskar, kan det bli mycket bättre?
En kommentar i filmen satte sig. Det han sa är just så jag känner. "I want to be somebodys Gerry." Ni som har sett filmen (eller kanske läst boken) förstår nog precis, medan ni andra hela enkelt får ta och se den så att ni fattar. Iofs är det kanske inte så svårt att lista ut ungefär vad jag menar... Jaja, det stämde iaf precis in på mig. Ska inte gå djupar in på det för jag tenderar att glömma bort att vem som helst kan läsa och att jag ofta kan låta väldigt desperat och... ja mobbad kanske? Hehe. Så nog om det helt enkelt.
Nu är det som vanligt alldeles för sent för mig att fortsätta skriva. Ska sova nu och en annan dag ska jag se till att köpa boken på eng, eftersom jag inte gillade den svenska översättningen något vidare. God natt alla.
Ps. I Love You.
Istället tänkte jag skriva om en film. En film som har samma namn som detta inlägg, Ps. I Love You. Det är verkligen en bra film. Se den. Men herregud vad jag gråter varje gång jag ser den. Jag har seriöst aldrig gråtit så mycket till en film i hela mitt liv, och jag har ändå sett en del sorgliga filmer. Vet inte varför men jag kan bara inte sluta gråta. För när man väl har gjort det och kanske skrattat lite grann så kommer det alltid något nytt som får tårarna att rinna om igen. Så jag har alltså gråtit ögonen ur mig ikväll tillsammans med Maria och kusinerna. En äkta mysig tjejkväll med personer jag älskar, kan det bli mycket bättre?
En kommentar i filmen satte sig. Det han sa är just så jag känner. "I want to be somebodys Gerry." Ni som har sett filmen (eller kanske läst boken) förstår nog precis, medan ni andra hela enkelt får ta och se den så att ni fattar. Iofs är det kanske inte så svårt att lista ut ungefär vad jag menar... Jaja, det stämde iaf precis in på mig. Ska inte gå djupar in på det för jag tenderar att glömma bort att vem som helst kan läsa och att jag ofta kan låta väldigt desperat och... ja mobbad kanske? Hehe. Så nog om det helt enkelt.
Nu är det som vanligt alldeles för sent för mig att fortsätta skriva. Ska sova nu och en annan dag ska jag se till att köpa boken på eng, eftersom jag inte gillade den svenska översättningen något vidare. God natt alla.
Ps. I Love You.
Vill skriva...
Det kliar i mina fingrar nu för att jag är så sugen på att skriva. Min glädje över min blogg har kommit tillbaka och det känns bra. Dock har jag egentligen inte tid att skriva just nu. Mina kusiner är här i Gbg på besök, ända från den stora huvudstaden. Så de närmaste dagarna kommer jag tillbringa tillsammans med dem och inte datorn. Men jag var bara tvungen att skriva något litet innan jag ska falla ner i min säng. Är faktiskt alldeles för trött för det här egentligen! Och imorgon ska vi nog spela minigolf. Det ska bli kul, var sååå längesen jag gjorde det. Sen på kvällen ska jag gå till kyrkan och sjunga lite grann. Det blir säkert roligt, brukar bli en del skratt.
Jaja, jag vet inte vad jag hade tänkt att jag skulle skriva nu... Men jag fick ju bara sån lust att göra det. Hm, ibland är jag till och med för skum för att jag själv ska förstå mig på mig. Det blev också en normal mening.
Nej det här håller inte. Får helt enkelt vänta till en annan dag med att skriva på riktigt. Hoppas bara att lusten finns kvar då när jag väl har tid. Jag kommer nämligen vara ganska upptagen ett tag framöver, som omväxling.
Dags att sätta punkt. PUNKT.
Jaja, jag vet inte vad jag hade tänkt att jag skulle skriva nu... Men jag fick ju bara sån lust att göra det. Hm, ibland är jag till och med för skum för att jag själv ska förstå mig på mig. Det blev också en normal mening.
Nej det här håller inte. Får helt enkelt vänta till en annan dag med att skriva på riktigt. Hoppas bara att lusten finns kvar då när jag väl har tid. Jag kommer nämligen vara ganska upptagen ett tag framöver, som omväxling.
Dags att sätta punkt. PUNKT.
God morgon
Tänkt, det var längesen jag skrev två inlägg så här tätt in på varandra. Jag trodde faktiskt att jag skulle behöva lägga upp gårdagens inlägg igen för min dator ville inte riktigt som jag ville. Just när jag skulle lägga upp det kom den upplyftande lilla meningen: "webbsidan kan inte visas". Då blir man ju så glad eller hur? Men som tur var så hann visst inlägget komma upp iaf. Så läs inlägget nedan också för det är från igår natt. Ja.
Idag ska jag få träffa Louise tror jag. Hon har kommit hem från semester nu äntligen. Var längesen vi sågs eftersom våra resor har överlappat varandra. Jag har saknat henne. Måste nog åka till odontologen också för att hämta fler gummiband. Jag är så glad att det bara är en månad kvar tills jag får ta ut mitt munblingbling. Ska bli mycket trevligt.
Ja, men det var kanske allt av värde jag hade att tala om just nu. Ska försöka att inte gräva ner mig för mycket i den här fåniga historien heller. Det är ju verkligen bara onödigt. I'm a strong, indipendent woman, who doesn't need...(to smoke) Höhö. Så jag ska lämna det bakomflutna före mig. That's the best thing to do. (Oj det blev mycket eng och mycket citat här just. Men det kändes rätt.)
Nej nu är min mage arg på mig för att jag inte föder den. Så jag ska ta mig i liten tur till köket. Sen får vi se vilken tid den här dagen börjar på riktigt. Förhoppningsvis inte allt för sent... Bye.
Idag ska jag få träffa Louise tror jag. Hon har kommit hem från semester nu äntligen. Var längesen vi sågs eftersom våra resor har överlappat varandra. Jag har saknat henne. Måste nog åka till odontologen också för att hämta fler gummiband. Jag är så glad att det bara är en månad kvar tills jag får ta ut mitt munblingbling. Ska bli mycket trevligt.
Ja, men det var kanske allt av värde jag hade att tala om just nu. Ska försöka att inte gräva ner mig för mycket i den här fåniga historien heller. Det är ju verkligen bara onödigt. I'm a strong, indipendent woman, who doesn't need...
Nej nu är min mage arg på mig för att jag inte föder den. Så jag ska ta mig i liten tur till köket. Sen får vi se vilken tid den här dagen börjar på riktigt. Förhoppningsvis inte allt för sent... Bye.
Linköping
Jag saknar faktiskt lite den tiden då jag kunde skriva blogg typ jämt. För när jag väl kommer igång och skriver ett inlägg tycker jag det är jättekul. Jag har alltid gillat att skriva och det här är ett så smart kommuniktionssätt som gör att man inte måste skriva sjukt många mail varje vecka. Jag ska se om jag kan bättra mig och kanske börjar skriva lite mer. Den som lever får se, som vi brukar säga.
Ja, då var det då dags att börja förtälja historien om helgen. Den tillbringades, som rubriken redan har avslöjat, och säkert många visste då jag redan har berättat det, i den stora metropolen Linköping. Det är tråkigt att åka tåg dit kan jag tala om. Men det var det värt för att få träffa Frida och Alexandra. Den som vill veta mer detaljerat vad vi gjorde tex i fredags kan ju ta sig en titt förbi deras bloggar. Det kan rekomenderas i övrigt ändå. Jaja, var var jag nu? Jag tappar tråden lite känner jag, och det kan väl bero på att jag har inte fått tillräckligt med sömn några av dagarna.
Iaf, ska vi ta en resumé av händelserna? Ja det gör vi, för sånt gillar jag. Det ska gärna vara ordning och struktur på grejerna med för att passa min smak. Så här kommer lite sådant.
Fredag: Jag anledde på kvällen. Vi åkte till Frida och gjorde oss iordning för en riktig girls night out. Vad den bestod av tänker jag i detta inlägg lämnat åt er fantasi. Något måste väl mina lata läsar göra själva. Iaf, jag hade kul och vid mitten av kvällen höjdes stämningen ytterligare av att vi fick in lite nytt blod i vårt umgänge, i alla fall för just den kvällen. Så var det med det. När vi kom hem stupade vi i säng. Inte helgens smartaste drag måste jag tala om. Ett tips: vänta med att lägga dig tills du är nykter.
Lördag: Det här måste ha varit den segaste dagen på mycket, mycket länge. Vi hängde på soffan till typ kl fyra eller något. Och med hängde på soffan menar jag att jag och alexandra inte lämnde den för mer en toalettbesök eftersom soffan var vår soffaplats för helgen. Frida rörde lite mer på sig, men det vara bara för att hon sov i sovrummet och var tvungen att gå den långa vägen in till vardagsrummet först. För övrigt vaknade vi vid åtta... Det var Fridas fel kan jag väl också passa på att tala om när jag ändå är i farten. Jaja, när vi väl kom igång var det bara för att städa och sedan göra oss iordning en gång till. Det var nämligen dags att parta igen(!) Inflyttningsfest stod på programmet, själva anledningen till att jag var där skulle man kunna säga. Även detta var en trevlig kväll, mestadels och jag tänker inte heller här gå in på några detaljer. Jag och Alexandra hade några bra samtal under kvällens lopp. Tack för allt vi fick dela med varandra vännen!
Söndag: Ja, den här dagen fick vi sovmorgon kan man säga. Sen upprepades gårdagens mönster, med ända skillnaden att jag var superpigg. Jag ville att vi skulle ta tag i våra liv och göra något, men det var det ingen annan som ville. Så jag plockade undan de mesta i köket, som var rester från festen. Det såg ut som jag vet inte vad innan jag röjde upp. Jaja, när dagen började för oss var kl närmre fem. Då åkte jag och Alexandra in till staden för att hämta upp en Mia och en Johan. Det var jättekul att de kom en stund och det förhöjde värdet på helgen. Jag har saknat dig Mia! Sent på kvällen blev det film och sen sov vi inte förrän mycket, mycket sent.
Måndag: Vi gick upp tidigt för att Alexandra skulle med tåget. Sen åkte hon och jag var kvar några timmar till. Det blev lite stan, och lite häng i lägenheten. Sen på kvällen satte jag mig på tåget som tog mig hem till min vackra hemstad. Borta bra med hemma bäst så att säga.
Så där ja. Det var helgen i en mycker kortfattad tappning. Hinner inte skriva så mycket mer för datorn kommer snart dö eftersom jag just nu inte matar den med ström. Måste ändå sova, har massa förlorad sömn att ta igen som ni kanske redan har fattat. Jag är inte helt nöjd med att vem som helst kan läsa min blogg. Det gör ju att jag måste tänka mig för vad jag skriver. Egentligen finns det mycket mer som jag hade velat skulle stå här, men det blir inget med det. Får se om jag kanske kan låta lite mindre kryptisk imorgon. Usch kl är redan ett, det är verkligen dags att lägga ner det här.
God natt världen! På återseende, (snart hoppas jag!)
Ja, då var det då dags att börja förtälja historien om helgen. Den tillbringades, som rubriken redan har avslöjat, och säkert många visste då jag redan har berättat det, i den stora metropolen Linköping. Det är tråkigt att åka tåg dit kan jag tala om. Men det var det värt för att få träffa Frida och Alexandra. Den som vill veta mer detaljerat vad vi gjorde tex i fredags kan ju ta sig en titt förbi deras bloggar. Det kan rekomenderas i övrigt ändå. Jaja, var var jag nu? Jag tappar tråden lite känner jag, och det kan väl bero på att jag har inte fått tillräckligt med sömn några av dagarna.
Iaf, ska vi ta en resumé av händelserna? Ja det gör vi, för sånt gillar jag. Det ska gärna vara ordning och struktur på grejerna med för att passa min smak. Så här kommer lite sådant.
Fredag: Jag anledde på kvällen. Vi åkte till Frida och gjorde oss iordning för en riktig girls night out. Vad den bestod av tänker jag i detta inlägg lämnat åt er fantasi. Något måste väl mina lata läsar göra själva. Iaf, jag hade kul och vid mitten av kvällen höjdes stämningen ytterligare av att vi fick in lite nytt blod i vårt umgänge, i alla fall för just den kvällen. Så var det med det. När vi kom hem stupade vi i säng. Inte helgens smartaste drag måste jag tala om. Ett tips: vänta med att lägga dig tills du är nykter.
Lördag: Det här måste ha varit den segaste dagen på mycket, mycket länge. Vi hängde på soffan till typ kl fyra eller något. Och med hängde på soffan menar jag att jag och alexandra inte lämnde den för mer en toalettbesök eftersom soffan var vår soffaplats för helgen. Frida rörde lite mer på sig, men det vara bara för att hon sov i sovrummet och var tvungen att gå den långa vägen in till vardagsrummet först. För övrigt vaknade vi vid åtta... Det var Fridas fel kan jag väl också passa på att tala om när jag ändå är i farten. Jaja, när vi väl kom igång var det bara för att städa och sedan göra oss iordning en gång till. Det var nämligen dags att parta igen(!) Inflyttningsfest stod på programmet, själva anledningen till att jag var där skulle man kunna säga. Även detta var en trevlig kväll, mestadels och jag tänker inte heller här gå in på några detaljer. Jag och Alexandra hade några bra samtal under kvällens lopp. Tack för allt vi fick dela med varandra vännen!
Söndag: Ja, den här dagen fick vi sovmorgon kan man säga. Sen upprepades gårdagens mönster, med ända skillnaden att jag var superpigg. Jag ville att vi skulle ta tag i våra liv och göra något, men det var det ingen annan som ville. Så jag plockade undan de mesta i köket, som var rester från festen. Det såg ut som jag vet inte vad innan jag röjde upp. Jaja, när dagen började för oss var kl närmre fem. Då åkte jag och Alexandra in till staden för att hämta upp en Mia och en Johan. Det var jättekul att de kom en stund och det förhöjde värdet på helgen. Jag har saknat dig Mia! Sent på kvällen blev det film och sen sov vi inte förrän mycket, mycket sent.
Måndag: Vi gick upp tidigt för att Alexandra skulle med tåget. Sen åkte hon och jag var kvar några timmar till. Det blev lite stan, och lite häng i lägenheten. Sen på kvällen satte jag mig på tåget som tog mig hem till min vackra hemstad. Borta bra med hemma bäst så att säga.
Så där ja. Det var helgen i en mycker kortfattad tappning. Hinner inte skriva så mycket mer för datorn kommer snart dö eftersom jag just nu inte matar den med ström. Måste ändå sova, har massa förlorad sömn att ta igen som ni kanske redan har fattat. Jag är inte helt nöjd med att vem som helst kan läsa min blogg. Det gör ju att jag måste tänka mig för vad jag skriver. Egentligen finns det mycket mer som jag hade velat skulle stå här, men det blir inget med det. Får se om jag kanske kan låta lite mindre kryptisk imorgon. Usch kl är redan ett, det är verkligen dags att lägga ner det här.
God natt världen! På återseende, (snart hoppas jag!)
Vänskap
Jag tror att jag ska skriva ett inlägg om vänskap. Hade väl tänk skriva en uppdatering av mitt liv, men det händer inte så mycket just nu. Mallorca var underbart som jag redan visst att det skulle vara och på fredag åker jag till Linköping och Frida. =) Alla tre trasdockorna samlade igen och det ska bli jätteroligt! Men nu tillbaka till mitt ämne för dagen.
När vi var i Taizé hade vi en dag ett samtal i min grupp om just vänskap. Medan jag satt där hade jag tänkt säga något om att det är skillnad mellan vänner och kompisar. Då kom jag på att det inte finns två olika ord för det på engelska. När sedan någon tysk försökte dela upp sina vänner på något sätt nämnde hon ordet "bekant" (fast på tyska men det hette visst samma sak). Det är ju en tredje form av samma sak. Man kan ha vänner, kompisar och bekanta. Alla bekanta jag har kan jag inte ens räkna, såna man bara säger hej till om man träffar på stan tex. Kompisar skulle jag nog kunna räkna om jag ville, och mina vänner vet jag exakt vilka de är. Men det konstiga är när folk man tidigare skulle ha kallat vän inte längre känner en tillräckligt väl för att den definitionen ska vara den rätta.
För mig krävs det att man underhåller vänskapen. Man ska kunna prata om mer saker än bara sånt ytligt som jag skulle kunna prata med vem som helst om. Vad har du haft för dig sen vi senast sågs? Vad ska du göra till hösten? Såna saker som egentligen inte betyder något. Det var skumt när jag kom på att några av dem jag tidigare kallade vänner inte ens vet vem Alexandra är, en av dem jag just nu kallar mina bästa vänner! Visst, man kan skylla det på att det var längesedan man såg, det är svårt att hålla kontakt när man bor långt ifrån varandra, men samtidigt behöver det ju inte alls vara det. Om man verkligen tycker att vänskapen är viktig för en så ser man till att det funkar. Jag och Alexandra har bott i olika städer hela den tiden vi har känt varandra och ändå är hon en av dem jag anförtror mig åt först och mest. Visst är det konstigt ändå? Sen finns det dem jag sällan pratar med, men där det ändå alltid finns ett speciellt band mellan oss som är mycket viktigt för mig.
Ibland har jag önskat mig en bästa kompis. En sån som har känt mig hela livet och där vi båda vet att vi är viktigast för varandra. En sån har jag inte haft sen någon gång i mitten på högstadiet när jag och Marianne gled ifrån varandra. Men jag är självklart väldigt tacksam för de vännerna jag har. Det skulle ju faktiskt kunna vara så illa att jag inte hade några alls, så knäpp som jag är ibland. Kanske skulle jag behöva lita helt på mina kompisar, och då hade jag nog inte mått bra. Jag behöver mina vänner som jag kan prata om viktigare saker med. De jag kan prata om mina problem och sånt med och de som känner att de kan lita på mig så mycket att de anförtror sig åt mig. Jag har det bra som jag har det, även om det självklart hade varit kul med någon som delade alla ens minnen. Men vi får skapa nya minnen tillsammans, vi har ju hela livet framför oss! Så mina vänner, glöm aldrig att ni är viktiga för mig, jag tror att ni vet vilka ni är.
Hoppas nu ingen tog illa upp pga detta inlägg, det var mest meningen för att jag skulle kunna reda ut mina egna tankar om det här. Men om det skulle vara så, så säg gärna det. Jag tycker om när folk är ärliga mot mig.
Nu ska jag sluta skriva. Mår inte alls bra, känns som jag håller på att bli sjuk. Så jag ska nog sova nu. (Ja, kl är typ halv tio och ja, jag har sommarlov, men just därför får jag sova när jag vill. Så det så.) God natt alla människor.
Ps. Jag glömde nämna att jag har kompisar nu som jag gärna skulle lära känna bättre så att jag skulle kunna kalla dem mina vänner. Om det blir så får vi se, men kompisar är ju faktiskt också viktiga. Ibland är det vad man behöver. Ds.
När vi var i Taizé hade vi en dag ett samtal i min grupp om just vänskap. Medan jag satt där hade jag tänkt säga något om att det är skillnad mellan vänner och kompisar. Då kom jag på att det inte finns två olika ord för det på engelska. När sedan någon tysk försökte dela upp sina vänner på något sätt nämnde hon ordet "bekant" (fast på tyska men det hette visst samma sak). Det är ju en tredje form av samma sak. Man kan ha vänner, kompisar och bekanta. Alla bekanta jag har kan jag inte ens räkna, såna man bara säger hej till om man träffar på stan tex. Kompisar skulle jag nog kunna räkna om jag ville, och mina vänner vet jag exakt vilka de är. Men det konstiga är när folk man tidigare skulle ha kallat vän inte längre känner en tillräckligt väl för att den definitionen ska vara den rätta.
För mig krävs det att man underhåller vänskapen. Man ska kunna prata om mer saker än bara sånt ytligt som jag skulle kunna prata med vem som helst om. Vad har du haft för dig sen vi senast sågs? Vad ska du göra till hösten? Såna saker som egentligen inte betyder något. Det var skumt när jag kom på att några av dem jag tidigare kallade vänner inte ens vet vem Alexandra är, en av dem jag just nu kallar mina bästa vänner! Visst, man kan skylla det på att det var längesedan man såg, det är svårt att hålla kontakt när man bor långt ifrån varandra, men samtidigt behöver det ju inte alls vara det. Om man verkligen tycker att vänskapen är viktig för en så ser man till att det funkar. Jag och Alexandra har bott i olika städer hela den tiden vi har känt varandra och ändå är hon en av dem jag anförtror mig åt först och mest. Visst är det konstigt ändå? Sen finns det dem jag sällan pratar med, men där det ändå alltid finns ett speciellt band mellan oss som är mycket viktigt för mig.
Ibland har jag önskat mig en bästa kompis. En sån som har känt mig hela livet och där vi båda vet att vi är viktigast för varandra. En sån har jag inte haft sen någon gång i mitten på högstadiet när jag och Marianne gled ifrån varandra. Men jag är självklart väldigt tacksam för de vännerna jag har. Det skulle ju faktiskt kunna vara så illa att jag inte hade några alls, så knäpp som jag är ibland. Kanske skulle jag behöva lita helt på mina kompisar, och då hade jag nog inte mått bra. Jag behöver mina vänner som jag kan prata om viktigare saker med. De jag kan prata om mina problem och sånt med och de som känner att de kan lita på mig så mycket att de anförtror sig åt mig. Jag har det bra som jag har det, även om det självklart hade varit kul med någon som delade alla ens minnen. Men vi får skapa nya minnen tillsammans, vi har ju hela livet framför oss! Så mina vänner, glöm aldrig att ni är viktiga för mig, jag tror att ni vet vilka ni är.
Hoppas nu ingen tog illa upp pga detta inlägg, det var mest meningen för att jag skulle kunna reda ut mina egna tankar om det här. Men om det skulle vara så, så säg gärna det. Jag tycker om när folk är ärliga mot mig.
Nu ska jag sluta skriva. Mår inte alls bra, känns som jag håller på att bli sjuk. Så jag ska nog sova nu. (Ja, kl är typ halv tio och ja, jag har sommarlov, men just därför får jag sova när jag vill. Så det så.) God natt alla människor.
Ps. Jag glömde nämna att jag har kompisar nu som jag gärna skulle lära känna bättre så att jag skulle kunna kalla dem mina vänner. Om det blir så får vi se, men kompisar är ju faktiskt också viktiga. Ibland är det vad man behöver. Ds.
Mallorca!
Tänkte bara tala om att jag åker till Mallorca på fredag! :D Sista minuten med min fina syster blir det minnsan. =) Mamma och pappa betalar. (Oj vad det låter brattigt att säga så ;)) Vad jag försöker säga är alltså att jag inte kommer att vara kontaktbar en vecka framåt. Kommer hem den 11:e juni igen så då får ni gärna ringa och sånt. =)
Ha det så kul i Sverige suckers. ;) Haha
Dumma blogg
Innan idag skrev jag ett inlägg till denna olydiga blogg som inte ville laddas upp. Därför blev jag sur på min blogg nu. Det förra inlägget handlade mest om att det var synd om min blogg och att jag hade massa saker jag borde skriva om som jag inte har gjort än... Men det orkar jag inte nu heller, även om det ända jag gör är att vänta på att fotbollen ska börja. Final ikväll, Tyskland-Spanien. Ska bli väldigt spännande! Jag hejar förstås fortfarande på Tyskland för mina tyska kompisars skull. Så känner er hedrade nu ni som läser, vilket kanske bara är Simon? Jaja, iaf heja Tyskland!
Nej nu har jag ingen lust att skriva något mer, förutom att jag saknar Alexandra! Älskade bajssyster varför bor du inte här längre? Jaja, sånt är livet. Nu ska jag gå. So long mina trogna läsare.
Nej nu har jag ingen lust att skriva något mer, förutom att jag saknar Alexandra! Älskade bajssyster varför bor du inte här längre? Jaja, sånt är livet. Nu ska jag gå. So long mina trogna läsare.
Schland!
Heja, heja Tyskland! Jag blev så glad när de vann ikväll! =)
Det var allt jag tänkte säga inatt, det och att jag är hemma från Taizé och nu har flyttat från Habo. Bor alltså hemma i Gbg igen! Så nu vet ni det.
Det var allt jag tänkte säga inatt, det och att jag är hemma från Taizé och nu har flyttat från Habo. Bor alltså hemma i Gbg igen! Så nu vet ni det.
Present
Här är tavlan jag fick i present av tjejerna.
Det är Hanna, Sofia, Becca, Susanna, en kille i en film (höhö) och jag.
Okej, jag fattar inte hur man lägger upp bilder ordentigt här längre. Se störra bild på min Bilddagbok.
Det är Hanna, Sofia, Becca, Susanna, en kille i en film (höhö) och jag.
Okej, jag fattar inte hur man lägger upp bilder ordentigt här längre. Se störra bild på min Bilddagbok.
Tid
I helgen har inte tiden räckt till för mig. Jag har nog haft max en halvtimme då jag varit hemma och varit helt ledig, dvs varken ätit eller sovit. Mest har jag åkte runt till olika folk och ställen. Nu tänker jag ta en sammanfattning dag för dag, även om det kan verka tråkigt.
Lördag: Åkte tåget hem till Gbg. Försökte grilla med familjen, men det slutade med att vi fick steka laxen. Vi åt iaf middag tillsammans alla fyra, utomhus, och det var mycket trevligt. Jag fick äta ganska snabbt och åkte sen bussen in till stan. Där träffade jag 7 volontärvänner + Fridas Viktor och vi myste i Slottskogen hela kvällen. Senare gick vi till Sticky. Det var kul för där hade jag aldrig varit. De flesta gick hem rätt tidigt, men jag, Mareike och Christiane partade hela natten! (Eller iaf till kl 3) Jag hade verkligen jätteroligt! Kommer sakna de tjejerna så mycket! (Och självklart alla andra volontärerna, men det är nog ingen som har missat.) Dagen var iaf väldigt lyckad (även om jag inte kunde sova så bra på natten eftersom vi kom hem när det var ljust och fåglarna kvittrade.)
Söndag: Gick upp hyfsat tidigt (iaf med tanke på gårdagen) för att åka till stan med Louise. Vi hade tänkt inhandla en studentpresent till Rut, men den dumma rättvisa affären var stängd så det blev inget med det. Men det var iaf väldigt kul att få umgås med Louise igen! Ser fram emot en rolig sommar med dig vännen! När jag kom hem var det nästan dags att åka in till stan igen. Vi skulle nämligen gå på musikalen Singin in the Rain i Scandinavium med hela famlijen. Det var verkligen hur bra som helst! Jag som älskar musikal var helt lycklig. Det var lätt värt de dyra pengarna (fast det kan jag ju säga eftersom mamma och pappa betalde ;)) Iaf, se den! När vi kom hem stannade jag inte där länge, för jag skulle in till stan ännu en gång. Tittade nämligen på Tyskland-Polen - matchen på Kontiki tillsammans med Mareike och Christiane. Roligt att vara tillsammans med tyskar när de vann. =) Kom ändå hem ganska tidigt denna dagen, typ halv 12. Jag är stolt. :P
Måndag: Idag var det en Malin&Alexandra-dag! Vi åkte till stan och köpte likadana Flip-flop, gick till Haga och satt i solen och myste med världens godaste Lejonet&Björnen-glass. Alexandra är ju tjejen som har blivit en av mina bästa vänner under detta året så därför hade vi denna dagen tillsammans, för nästa gång jag kommer hem till Gbg bor hon inte där. =( Sorgligt, men vi kommer ju så klart att ses igen! Senare på kvällen åkte jag hem till Elisabeth, min gamla klassföreståndare. Där hade vi klassåterträff med MU3 ett år efter studenten. Var ganska trevligt. Sen åkte jag hem till Alexandra igen och spelade kort med henne och Mia. Mysigt att få träffa dem en sista gång och prata om allt möjligt. Kommer sakna det.
Tisdag: Den här dagen var rätt så hysterisk. Åkte fram och tillbaka överallt, hela dagen. Först in till stan med Louise för att köpa studentpresent till Eva-Linn plus prylar att hänga på tjejerna. Sen fort hem där jag fick äta lunch på fem minuter, innan jag åkte tillbaka in till stan. (Kanske varit smartare att äta på stan, men det tänkte jag inte på då) Fick iaf vara med inne i Domkyrkan på studenten för att sjunga Hallelujah-kören tillsammans med musikprogrammet och en del andra gamla elever. Var roligt att få se när de fick sina betyg och allt. Blev väldigt nostalgisk och lycklig när jag tänkte på min egen student förra året. Var lite avundsjuk med att jag inte fick vara med och göra allt en gång till. :P Hehe. Sen tittade vi på utspringet och hängde saker på våra tre vänner. När de åkt iväg med sitt flak åkte vi hem igen. Där hämtade jag min resväska och så bar det av igen. Först hem till Eva-Linn för att säga grattis och ge present, se vidare hem till Rut. Jag hann nog bara vara där en timme, men lite mat och tårta fick jag iaf. Och så fick jag ju vara med och fira Rut, som ju var det viktigaste och anledningen till att jag åkte hem denna helgen. Till slut åkte jag till centralen och tog sista tåget till Habo, som går 20.02. Önskar att jag kunde stannat längre, men jag är glad för det lilla jag fick vara med. Rut du vet väl att jag älskar dig? Just det, när jag kom hem tittade jag på andra halvlek av Svergie-matchen. Fick se båda målen, vi vann!
Idag har jag varit trött, vilken kanske inte är så konstigt efter allt detta jag gjort. Hade velat ha mer tid att hinna med allt som jag inte hann, men snart flyttar jag ju hem. Hade min sista riktiga arbetsdag idag. Vi åt tårta på personalfikat och jag fick en tavla med Habo-kyrka på. Sen passade jag Albin, Mathias son, i kanske en och en halvtimme. Han är så söt och vet precis vem jag är trots att han bara är 2 år. När jag kom hem somnade jag och blev väckt av mina 4 Habo-kompisar Sofia, Susanna, Hanna och Becca. De hade med sig en present till mig. Det var en tavla med en väldigt rolig bild, som jag nog inte kan förklara. Jag lägger upp en bild på den på min bd snart. Blev väldigt glad iaf!
Nej nu ska jag sluta skriva så att folk inte somnar när de läser. Ska äta middag och titta lite på fotbollen. Bye
Lördag: Åkte tåget hem till Gbg. Försökte grilla med familjen, men det slutade med att vi fick steka laxen. Vi åt iaf middag tillsammans alla fyra, utomhus, och det var mycket trevligt. Jag fick äta ganska snabbt och åkte sen bussen in till stan. Där träffade jag 7 volontärvänner + Fridas Viktor och vi myste i Slottskogen hela kvällen. Senare gick vi till Sticky. Det var kul för där hade jag aldrig varit. De flesta gick hem rätt tidigt, men jag, Mareike och Christiane partade hela natten! (Eller iaf till kl 3) Jag hade verkligen jätteroligt! Kommer sakna de tjejerna så mycket! (Och självklart alla andra volontärerna, men det är nog ingen som har missat.) Dagen var iaf väldigt lyckad (även om jag inte kunde sova så bra på natten eftersom vi kom hem när det var ljust och fåglarna kvittrade.)
Söndag: Gick upp hyfsat tidigt (iaf med tanke på gårdagen) för att åka till stan med Louise. Vi hade tänkt inhandla en studentpresent till Rut, men den dumma rättvisa affären var stängd så det blev inget med det. Men det var iaf väldigt kul att få umgås med Louise igen! Ser fram emot en rolig sommar med dig vännen! När jag kom hem var det nästan dags att åka in till stan igen. Vi skulle nämligen gå på musikalen Singin in the Rain i Scandinavium med hela famlijen. Det var verkligen hur bra som helst! Jag som älskar musikal var helt lycklig. Det var lätt värt de dyra pengarna (fast det kan jag ju säga eftersom mamma och pappa betalde ;)) Iaf, se den! När vi kom hem stannade jag inte där länge, för jag skulle in till stan ännu en gång. Tittade nämligen på Tyskland-Polen - matchen på Kontiki tillsammans med Mareike och Christiane. Roligt att vara tillsammans med tyskar när de vann. =) Kom ändå hem ganska tidigt denna dagen, typ halv 12. Jag är stolt. :P
Måndag: Idag var det en Malin&Alexandra-dag! Vi åkte till stan och köpte likadana Flip-flop, gick till Haga och satt i solen och myste med världens godaste Lejonet&Björnen-glass. Alexandra är ju tjejen som har blivit en av mina bästa vänner under detta året så därför hade vi denna dagen tillsammans, för nästa gång jag kommer hem till Gbg bor hon inte där. =( Sorgligt, men vi kommer ju så klart att ses igen! Senare på kvällen åkte jag hem till Elisabeth, min gamla klassföreståndare. Där hade vi klassåterträff med MU3 ett år efter studenten. Var ganska trevligt. Sen åkte jag hem till Alexandra igen och spelade kort med henne och Mia. Mysigt att få träffa dem en sista gång och prata om allt möjligt. Kommer sakna det.
Tisdag: Den här dagen var rätt så hysterisk. Åkte fram och tillbaka överallt, hela dagen. Först in till stan med Louise för att köpa studentpresent till Eva-Linn plus prylar att hänga på tjejerna. Sen fort hem där jag fick äta lunch på fem minuter, innan jag åkte tillbaka in till stan. (Kanske varit smartare att äta på stan, men det tänkte jag inte på då) Fick iaf vara med inne i Domkyrkan på studenten för att sjunga Hallelujah-kören tillsammans med musikprogrammet och en del andra gamla elever. Var roligt att få se när de fick sina betyg och allt. Blev väldigt nostalgisk och lycklig när jag tänkte på min egen student förra året. Var lite avundsjuk med att jag inte fick vara med och göra allt en gång till. :P Hehe. Sen tittade vi på utspringet och hängde saker på våra tre vänner. När de åkt iväg med sitt flak åkte vi hem igen. Där hämtade jag min resväska och så bar det av igen. Först hem till Eva-Linn för att säga grattis och ge present, se vidare hem till Rut. Jag hann nog bara vara där en timme, men lite mat och tårta fick jag iaf. Och så fick jag ju vara med och fira Rut, som ju var det viktigaste och anledningen till att jag åkte hem denna helgen. Till slut åkte jag till centralen och tog sista tåget till Habo, som går 20.02. Önskar att jag kunde stannat längre, men jag är glad för det lilla jag fick vara med. Rut du vet väl att jag älskar dig? Just det, när jag kom hem tittade jag på andra halvlek av Svergie-matchen. Fick se båda målen, vi vann!
Idag har jag varit trött, vilken kanske inte är så konstigt efter allt detta jag gjort. Hade velat ha mer tid att hinna med allt som jag inte hann, men snart flyttar jag ju hem. Hade min sista riktiga arbetsdag idag. Vi åt tårta på personalfikat och jag fick en tavla med Habo-kyrka på. Sen passade jag Albin, Mathias son, i kanske en och en halvtimme. Han är så söt och vet precis vem jag är trots att han bara är 2 år. När jag kom hem somnade jag och blev väckt av mina 4 Habo-kompisar Sofia, Susanna, Hanna och Becca. De hade med sig en present till mig. Det var en tavla med en väldigt rolig bild, som jag nog inte kan förklara. Jag lägger upp en bild på den på min bd snart. Blev väldigt glad iaf!
Nej nu ska jag sluta skriva så att folk inte somnar när de läser. Ska äta middag och titta lite på fotbollen. Bye
Hemma i Sverige...
Tänkte bara tala om att jag är hemma från Berlin igen. Resan var underbar och jag längtar tillbaka jättemycket. Saknar alla mina volontärkompisar så att det nästan göra ont. Så sorgligt att vi kanske aldrig mer kommer ses...
Men jag tänkte bara skriva att det mesta är bra. En mer utförligare skrift om vår resa kommer en dag när jag inte är så trött. Auf Widersen, Jaa, jaa, Bitte Bitte.
Men jag tänkte bara skriva att det mesta är bra. En mer utförligare skrift om vår resa kommer en dag när jag inte är så trött. Auf Widersen, Jaa, jaa, Bitte Bitte.