Sommar och sol
Solen lyser utanför mitt fönster och troligtvis är det lika varmt som det var igår. Ändå sitter jag här inne vid min dator. Men det är bara för att jag tar tag i viktiga saker. Jag ringer viktiga telefonsamtal. Först bokade jag en klipptid. Det var viktigt, för jag står inte ut med att mitt hår är så här tjockt, speciellt när det är så varmt. Sen ringde jag Hjälmared för att klaga lite. Jag fick mina intyg från året och mitt namn var felstavat och mitt personnummer fel. Det stod att jag är född -87, vilket jag naturligtvis inte är. Så nu ska de rätta till det, sen får jag nya papper som förhoppningsvis är rätt. Nu har jag bara ett samtal kvar och på det nummret var det upptaget senast jag försökte. Men när jag har lyckats få tag på dem ska jag ut i solen och steka. Gäller att passa på nu när den är framme. Vem vet, resten av sommaren kanske blir kall och regnig, och jag vill hinna få bort lite av mina fläckar. Sommaren är den bästa årstiden för min dumma sjukdom.
Till helgen kommer fina Carro till Gbg. Ska bli roligt att få träffa henne lite grann. Senare i sommar ska jag nog åka till Oslo och hälsa på henne. :) Nästa vecka flyttar Daniel till Göteborg! Det ska bli jätteskönt att inte behöva vara så långt ifrån varandra så mycket.
Jag börjar bli lite smått rastlös av att göra ingenting. Ett jobb hade inte varit fel. Jag ska nog söka några såna senare idag, men det får bli när solen inte längre är framme. Dags att gå ut. So long.
Till helgen kommer fina Carro till Gbg. Ska bli roligt att få träffa henne lite grann. Senare i sommar ska jag nog åka till Oslo och hälsa på henne. :) Nästa vecka flyttar Daniel till Göteborg! Det ska bli jätteskönt att inte behöva vara så långt ifrån varandra så mycket.
Jag börjar bli lite smått rastlös av att göra ingenting. Ett jobb hade inte varit fel. Jag ska nog söka några såna senare idag, men det får bli när solen inte längre är framme. Dags att gå ut. So long.
Funderingar en tisdagkväll
Visst är det trevligt att kunna göra precis vad som helst, precis när som helst? Sova hur länge som helst och vara uppe hur länge som helst. Det finns inga krav och inga måsten, ingenting som sätter gränser. Fast det här är inte riktigt sant. Jag har inte råd att göra precis vad jag vill. Jag har inte bara mig själv att ta hänsyn till nu när jag återigen bor under mina föräldrars tak. Men annars så är det bra.
Min största fråga just nu är vad jag ska plugga till hösten. Just nu tänker jag mest att det kommer ordna sig, det finns alltid plast på någon strökurs. Men om alla arbetslösa nyblivna studenter tänker likadant som jag kanske det inte finns någon plats för mig. Fast då får jag helt enkelt välja ett tråkigt ämne som ingen annan vill läsa. Eller också får jag ta ett jobb som jag egentligen verkligen inte vill ha, typ vikarie på dagis eller nåt. Jaja, det är iaf nästan tre månader kvar tills jag verkligen behöver oroa mig för det där. Nu kan jag mer fundera på om jag kanske ska gå och klippa mig imorgon, eller om jag ska åka till Habo på fredag och sånt där.
Det har redan varit lov i en och en halv vecka och vad har jag gjort egentligen? Tiden går så fort, och appropå det så är det två månader på lördag. Och det kan vi fira tillsammans den här gången för på torsdag kommer Daniel. Det innebär att jag bara måste hitta ett sätt att underhålla mig själv på imorgon, sen har jag någon annan som gör det så bra åt mig. Om det är dåligt väder ska jag vara inne och rensa min garderob och om solen lyser ska jag ligga ute på gräset och läsa en bok. Jag hoppas att solen lyser.
Min största fråga just nu är vad jag ska plugga till hösten. Just nu tänker jag mest att det kommer ordna sig, det finns alltid plast på någon strökurs. Men om alla arbetslösa nyblivna studenter tänker likadant som jag kanske det inte finns någon plats för mig. Fast då får jag helt enkelt välja ett tråkigt ämne som ingen annan vill läsa. Eller också får jag ta ett jobb som jag egentligen verkligen inte vill ha, typ vikarie på dagis eller nåt. Jaja, det är iaf nästan tre månader kvar tills jag verkligen behöver oroa mig för det där. Nu kan jag mer fundera på om jag kanske ska gå och klippa mig imorgon, eller om jag ska åka till Habo på fredag och sånt där.
Det har redan varit lov i en och en halv vecka och vad har jag gjort egentligen? Tiden går så fort, och appropå det så är det två månader på lördag. Och det kan vi fira tillsammans den här gången för på torsdag kommer Daniel. Det innebär att jag bara måste hitta ett sätt att underhålla mig själv på imorgon, sen har jag någon annan som gör det så bra åt mig. Om det är dåligt väder ska jag vara inne och rensa min garderob och om solen lyser ska jag ligga ute på gräset och läsa en bok. Jag hoppas att solen lyser.
Sommarlov
Livet på Hjälmared är slut. Man skulle kunna säga att en era av mitt liv är över. It's the end of life as we know it. Farväl skolan och trygga, skyddade livet. Farväl älskade vänner som jag inte vet när jag får se igen. Alla människor jag levt tätt inpå i ett år kommer återgå till att vara främmlingar i en stad långt bort. Eller nej, inte alla. Många kommer jag bevara nära mitt hjärta och några kommer jag snart att få återse. Alla har vi påverkat varandra även om vi inte ser det. Ni har hjälpt mig att bli en lite bättre version av mig själv. Ju fler bra relationer och sammanhang desto säkrare kan jag bli på mig själv.
Tårarna var nära i fredags, men lyckades aldrig ta sig ut. Trots att det varit ett mitt livs bästa år kan jag inte sörja. Det är meningen att det ska vara så här. Livet är fullt av avslut och det gäller att lära sig hantera det. Jag ska istället vara tacksam för allt jag har lärt mig och varit med om. Tack Hjälmared för ett fantastiskt år!
På fredag tar min lilla syster studenten. Tänk att det var två år sen jag stog där, lycklig som aldrig förr. Fick jag göra om den dagen skulle jag nog faktiskt göra det. Finns få stunder jag har varit så totalt lycklig. Fast det är nog kanske inte sant. Men det var en lycka på ett mycket intensivt sätt och jag log så jag hade ont i kinderna flera dagar efteråt. Jag önskar verkligen Maria samma lycka som jag.
Båda systrarna tar sig nu in en oviss framtid med arbetslöshet och stora frågan med vad vi ska göra av våra liv. Just nu lever jag efter filiosofin att det löser sig. Det är inte alls likt mig, jag tror någon påverkar mig. Första utmaningen blir att överleva sommaren, när vi båda bor hemma, utan jobb. Och en utmaningen kommer det sannerligen bli för mig. Att bo med föräldrarna efter två år hemmifrån kommer bli en pers. Men det ska nog gå bra det också. Allting löser sig. Punkt.
Tårarna var nära i fredags, men lyckades aldrig ta sig ut. Trots att det varit ett mitt livs bästa år kan jag inte sörja. Det är meningen att det ska vara så här. Livet är fullt av avslut och det gäller att lära sig hantera det. Jag ska istället vara tacksam för allt jag har lärt mig och varit med om. Tack Hjälmared för ett fantastiskt år!
På fredag tar min lilla syster studenten. Tänk att det var två år sen jag stog där, lycklig som aldrig förr. Fick jag göra om den dagen skulle jag nog faktiskt göra det. Finns få stunder jag har varit så totalt lycklig. Fast det är nog kanske inte sant. Men det var en lycka på ett mycket intensivt sätt och jag log så jag hade ont i kinderna flera dagar efteråt. Jag önskar verkligen Maria samma lycka som jag.
Båda systrarna tar sig nu in en oviss framtid med arbetslöshet och stora frågan med vad vi ska göra av våra liv. Just nu lever jag efter filiosofin att det löser sig. Det är inte alls likt mig, jag tror någon påverkar mig. Första utmaningen blir att överleva sommaren, när vi båda bor hemma, utan jobb. Och en utmaningen kommer det sannerligen bli för mig. Att bo med föräldrarna efter två år hemmifrån kommer bli en pers. Men det ska nog gå bra det också. Allting löser sig. Punkt.