siste januari.
Idag tar första månaden av tvåtusennio slut. Och vad har jag uppnåt detta året? Ingenting. Jag har inte ens börjat på mina försök att bryta mönster... Tror jag. Jag är tillbaka i mina gamla vanliga mönster och tankar om att det här aldrig kommer gå. Det kommer aldrig att sluta som jag vill. Jag behöver en upplevelse á la nyår för att få tillbaka känslan att jag kan få vad som helst. Allt handlar om inställning och allt sitter i huvudet. Det får bli ändring på tankeverksamheten här helt enkelt. Behöver daglig påminnelse om att det faktiskt kan hända bra saker om jag går in med rätt inställning.
Igår gick månadens stora fest av stapel. Dungenfest. (Dungen är namnet på mitt hus.) Det hängdes i köket, dansades på Per och Filips rum, snackades i Sandras och sjöngs Sing Star-tävling i vårt. Jag kom tvåa. Carro vann. Bara att gratulera. :) Och som Lotta sa, inte kan väl festfixaren vinna över sina gäster? Iaf var festen riktigt lyckad. Man vet ju aldrig riktigt om folk ska våga släppa loss och dansa utan alkohol i kroppen (vi har alkoholförbud på vår skola). Men det gick riktigt bra och jag hoppas att alla hade lika kul som jag.

På bilden ser vi mig till vänster som sjunger Sing Star tillsammans med Jonas (till höger). Karin är den eminenta konstnären. Tack Karin, bilden sitter nu på vår vägg som ett fint minne.
Lite senare och jag är nyss hemkommen från barnkalas. Dagens hemafton var den bästaste hemaftonen! Vi hade partyhattar, drack saft ur sugrör, lekte barnsliga lekar och hade fiskedamm! Jag hoppas att det snart finns bilder och filmer på facebook, både från ikväll och igår. Nu ska jag gå och titta på High School Musical 3 i sunkis. Vi har haft ett maraton idag och det är bara sista filmen kvar. Vilken toppenhelg.
Oseriös lektion
Ojdå. Nu kom läraren. Dags att sluta med det här. Bye, bye.
Mittinatten
Igår var en kanonkväll ute på Gretas. Vi åkte tåget in för att dansa hela natten och sen tog vi sista tåget, 03.17, hem. Då somnade vi alla fyra. Tur att Alingsås är ändhållplats. Dagen idag har bestått av shopping. Köpte två klänningar på rea. :) Inte för att jag behövde dem, för jag har säkert tjugo stycken redan, utan bara för att det var roligt och billigt. Sen var det hemafton, och det är ju alltid trevligt. Jag var med i gruppen som hade hand om det, och vi lagade tacos. Mums.
Egentligen borde jag utnyttja att jag har en blogg. Jag borde skriva om allt sånt som min lärare alltid pratar om att tidningarna struntar i att ta upp. Som att GPs ägare sparkade en av sina anställda för att han skrev en artikel som var för palestina. Familjen Hjörne är ju judar, så det går inte för sig. Därför är våra svenska medier för Israel, trots att det antaligen är de som är mest skyldiga (okej jag får kanske inte uttala mig, för jag är inte tillräcklig insatt, men det är så jag har uppfattat det.) Iaf, sånt här borde jag låta världen få veta, för fatta vilken möjlighet och vilken makt! Men skriver jag om sånt här? Och skriver de bloggare som har flest läsare om sånt som medierna inte gör? Nej. Därför hoppas jag att min lärare lyssnar på mig och faktiskt tar och startar en blogg. Den ska jag i så fall läsa slaviskt och se till att alla andra också gör, så att den blir lika stor som blondinbellas.
Nej, det är nog bäst att jag håller mig till att skriva om mitt liv och andra helt oviktiga saker, det är vad jag kan bäst. Men jag kan säga att jag tycker Peter Hjörne är dum (fast annars är GP en rätt bra tidning).
Nu har jag samlat kraften till att sova. God natt.
Vardagsliv
Jag läser Majas studentblogg i gp och förundras över hur olika studentlivet kan te sig. Fast Folkhögskola är ju trots allt något helt annat än universitet och vi lever verkligen två helt olika liv. Så olika det kan bli nästan. Här kan ni läsa själva vettja. (Reklam) http://attityd.nu/wp/student/
Nej, nu har jag nog inte tid till det här mera. Måste fixa någon som kan ta mat åt mig. Det är det enda negativa med att få maten serverad, att man måste äta en viss tid. Spinningpasset början kl fem, samtidigt som vår middag börjar. Alltså måste någon annan plocka mat åt mig och lämna den till mig i kylen. Pling, dagens I-landsproblem, typ.
Livet kan va' kallt, och hårdhänt
Ikväll ska jag sova tidigt. Gräva ner mig under täcket och hoppas på att vakna upp till en solig dag som en ny människa.
Bajs.
Bortkastad sovmorgon
Jag gick som vanligt upp vid halv åtta för att äta frukost. Intet ont anande åt jag och hann till och med gå på morgonbönen idag (händer inte så ofta...). När jag sedan kommer till klassrummet alldeles lagom i tid står det på tavlan: GunBritt kommer ej idag tosdag 8/1. Detta innebär då att jag egentligen kunde legat och sovit i min varma säng nu. Men duktig som jag är tänkte jag ta till vara på tiden och göra färdigt min intervjuartikel. Om jag hade kunna det dumma programet InDesign så hade den säkert varit klar vid det här laget. Men det kan jag inte, och dessutom förstod jag inte heller hur man sätter på skrivaren i vårt klassrum. Så jag gav upp. Det är ändå bara 40 minuter kvar till fikat och efter det början min skoldag på riktigt.
Det snöar ute och är mycket kallt överallt. Tur att jag har min långa, långa halsduk på mig. (Den är faktiskt nästan dubbelt så lång som jag..!) Igår var jag ute på två promenader. Under den ena genade vi över isen två gånger. Det finns fina filmbevis på detta som jag funderar på att slänga upp på facebook senare kanske. Iaf gick vi över hela sjön. Det är ganska coolt tycker jag.
Idag känner jag mig enormt känslosam. Om jag såg en sorglig film skulle jag lätt gråta en flod. Vet inte vad detta kan bero på, men det är väl helt enkelt så ibland. Det går upp och det går ner. Igår var jag så glad för att det var sol. Idag är det inte sol och jag är inte speciellt glad. Men lugn, jag jobbar på det. Innan dag är slut ska jag allt ha lyckats bli glad igen. Så det så.
Tillbaka till vardagen
Lovet har varit bra och det har varit grymt skönt att få sova på mornarna. Det är nog det jag kommer sakna mest nu när skolan börjar igen. Duktig som jag är lyckades jag skriva färdigt min hemtenta igår. Flummade ihop något på den sista frågan som ingen i klassen förstod. Sen skrev jag nog klart min artikel av intervjun jag gjorde. Oj vad ambitiös jag är. Nu kan jag alltså åka tillbaka till skolan med gott samvete för att jag har gjort alla mina skoluppgifter. Hurra.
Jag är verkligen glad att jag har så många fina vänner som jag har. När jag behöver hjälp finns det alltid någon där att ringa eller nåt. Jag kommer ha med mig massvis med packning till skolan och snälla Louise erbjöd sig att köra mig till tåget så jag slipper åka buss med alla väskor. Sen när jag kommer till A-sås finns Carro där för att plocka upp mig i sin bil. Tacksamhet är nog något jag behöver träna mig på, för tänk hur bra jag har det!
Nej nu ska jag hänga lite med min syster innan det är dags att gå. Au Revoir!
2009
Ska jag sluta skriva i gåtor kanske? Gårdagens afton var kalaskul. Så roligt att få fira med älskade Carro och alla de andra. =) Det var en upplyftande kväll helt enkelt och jag är mycket glad att vi bestämde oss för att fira på detta sättet.
Jag börjar detta nya år på toppen. Ingenting kan stoppa mig från att få det jag vill ha. "I'm the king of the world", typ.
(För förvirrade själar kan jag förklara att detta skrevs dagen efter nyårsafton, men att det visst inte ville bli publicerat då. Alltid ska det vara något som krånglar. Iaf, tänkte att jag lika gärna kunde publicera det nu. ;P)