Malins blogg

Misslyckad. Det var temat för helgens kurs. Jag åkte till Flämslätt tillsammans med 10 andra Habobor. Väl där träffade jag Jenny och Mareike också. Det var väldigt roligt att se dem, och det gjorde lägret extra bra att få umgås med dem. Som namnet talade om handlade det om misslyckanden. Vi fick lära oss att man ska skratta åt sina misslyckanden. Det är jag nog inte så bra på. Igårkväll kände jag mig väldigt misslyckad... Efter en helg med många skratta och umgänge med fina vänner var det extra jobbigt att komma tillbaka hit. Jag satt här ensam och tårarna rann....  Det kan ju ha berott på trötthet också. Det blir inte mycket sömn på läger.

Idag var iaf en mycket bättre dag. Vaknade kl två vilket nog var behövligt. Nu har jag förhoppningsvis tagit igen all förlorad sömn. Vid fyra kom Rebecca och vi gick till ica och handlade mat. Sen gick vi och hyrde film. När vi kom tillbaka och började laga middagen kom Sofia också. Så vi åt och såg film. Dagboken, vilken underbar film det var. Några tårar blev det även nu, men det är så det ska vara. Jag är mycket nöjd med min lediga dag.

Kan ju passa på att be om ursäkt till mina trogna läsare, för det är nu nästan en vecka sedan jag skrev. Har fått två kommentarer om att jag borde uppdatera bloggen. Det gör mig faktiskt glad, för det innebär att folk är intresserad av mig. Jag tvivlar så lätt på mig själv att såna kommentarer är välbehövliga. Appropå att jag tvivlar på mig själv så sa min handledare något till mig som fick mig att tänka. Hon hade ringt min mobil och kommit till min telefonsvarare. Visserligen spelade jag in den i 7:an (måste göra en ny), men på detta planet, som det handlade om, har jag nog inte förändrats så mycket. Hon påpekade att jag pratade väldigt snabbt. Att man prata snabbt tyder på att man är osäker på sig själv och skyndar sig att säga det man vill ha sagt för att man tvivlar på att folk ska orka lyssna på allt om man prata långsammare. Detta berättade hon för mig och det stämmer kanske. Jag har aldrig tänkt på det förut... Alltså jag har hört det innan, men jag har aldrig tänk att det kan gälla mig... Kanske därför jag gillar att skriva mer än att prata. För om folk läser så har det ju valt det själva. Fast jag älskar att prata när jag är med människor som jag vet tycker om mig och som jag vet verkligen vill lyssna. Så om jag pratar mycket med dig vet du att jag tycker om dig.

Nu blev det ett så där långt inlägg igen. Jag hoppas ni står ut. Men det kanske väger upp att det var så längesen jag skrev. :P Hehe. Idag är det 10 dagar tills jag kommer hem! Längtar redan. Nu ska jag sova. Puss bajs.