Malins blogg

Det är rätt ofattbart att det har gått ett år sen sist, men nu är den här igen. Tänker nu citera min egen blogg, hur töntigt det än verkar, men jag tycker att det jag skrev för ett år sen stämmer:

Idag är det dagen som alla singlar hatar. Då alla älskanade par som går runt och ser gulliga ut på stan är ännu mer gulliga mot varandra. Jag önskar bara att det var jag. Men kanske nästa år, eller nästa, eller nästa...

Som sagt är det nästa år nu och inte har jag sett någon förändring. Jag undrar hur många fler nästa det ska krävas? Ska jag sluta vara barnsligt naiv och tro att det faktiskt kommer vara jag en dag? Ska jag sluta trampa på K-brunnar och hoppas på mirakel? Ska jag sluta drömma? Ska jag helt enkelt ge upp kärleken?

Både du och jag vet att svaret på dessa frågor är nej. Men denna dag gör det bara extra svårt att inte svara ja. Dagen får mig att känna stor hopplöshet.

Och trots att du, som singel, bara tycker att det är en fånig dag, ett kommersiellt jippo, så tror jag inte att den kan passera dig obemärkt. Några känslor väcker den nog hos alla, bra eller dåliga beror på din situation. Och trots alla underbara vänner och kärleken till dem kan jag inte hjälpa att mina känslor faktiskt är dåliga.

Men en enda dag ska jag nog lyckas stå ut med. Som tur är är det ju bara alla hjärtans dag en gång om året.