Svaret

Här kommer det utlovade Svaret som jag trots allt lovade att ge. (Och det är inte 42 även om det är lätt att tro det.)

Jo alltså, svaret på frågan om jag överlevde en hel helg med bara mig själv som sällskap är: Ja. Jag lyckades faktiskt ganska bra om du frågar mig. (Och vem ska du annars fråga när det bara var jag där?) Lördagen ägnades åt pannkaksstekning och filmtittande. Var lite problem när jag skulle hyra filmen, visste inte hur jag skulle göra med adress.... Det slutade med att jag slapp uppge min adress, hon nöjde sig med telefonnummer. Det är krångligt att ha en c/o-adress. Jaja. Pannkakorna blev förvånandsvärt bra faktiskt. Jag är inte helt värdelös i köket trots allt. Söndag var det söndagskola i kyrkan och pusslande. Jag älskar verkligen att pussla. Det är jätteroligt!

På måndagen vaknade jag kl tio i 7 av att det knackade på dörren. Jag visste att de skulle komma, men hade inte orken att gå upp innan de knackade. Men i alla fall så fick jag mitt vatten installerat då. Det var hur gött som helst. Blev nästan roligt att diska när jag slapp göra det på badrummet. När de var färdiga gick jag och la mig igen och när jag vaknade några timmar senare ägnades resten av dagen av att göra ingenting. Lite pussel, lite tv-tittade och lite matlagning, men annars ingenting.

Så nu vet ni att man kan överleva tre dagra med (nästan) bara sig själv som sällskap. Resten av veckan har flutit på som vanligt. Inget speciellt har hänt mer än att min telefon slutade funka, mitt internet inte alls vill som jag vill och att posten har tappat bort min mobil som mamma skickade med rekomenderat brev. Just det, jag fick min frys också. När man tror att allt är färdigt så är det något nytt som blir fel. Allting kan helt enkelt inte vara bra på samma gång. Det är omöjligt. Jaja. Ska sluta klaga nu.

Imorgon kl 9.17 sätter jag mig på ett tåg som ska ta mig hem till älskade Göteborg! Jag stannar ända till tisdag kväll och ska förhoppningsvis hinna med att träffa alla jag vill träffa. Vi får göra upp något slags schema. ;) Måndag är tandläkardagen då jag först går till odontologen på morgonen och spänner tandställningen och senare går till den vanliga tandläkaren som inte kommer få röra mina tänder för att de kommer göra ont. Lyckat. Hehe.

Nu är det snart dags att gå upp till öppna förskolan. Min värsta arbetsuppgift som jag verkligen fasar för... Fy det är hemskt. Det är inte barnen som är hemska, jag är ju trots allt med i andra barngrupper med. Det är mer själva grejen att jag måste vara där och göra ingenting. Alla barn har ju sina föräldrar där så jag behövs inte. Går bara runt och känner mig allmänt dum och ivägen. Usch säger jag bara. Jaja först ska jag planera en andakt jag ska hålla för de gamla nästa vecka på öppet hus. Det känns också så där bra, men förhoppningsvis kommer de ändå inte minnas vad jag har sagt. :P Höhö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback